Sänkt prognos för eurozonen

Marknaden reagerade på att ECB i räntebeskedet inte gav en tydligare signal om att stödköpsprogrammet, som avslutas i mars nästa år, kan förlängas. Euron blev dyrare och börser trycktes nedåt.

ECB-chefen Mario Draghi nöjde sig med att upprepa mantrat att ECB förlänger programmet om det krävs och att det hur som helst kommer att rulla på tills det att banken ser en ihållande förändring i inflationen i riktning mot inflationsmålet på nästan 2 procent.

Snart slut

De flesta bedömare hade inför beskedet i sin prognos ett förlängt program senare i höst, vilket fortfarande är huvudscenariot. Detta kan pressa Riksbanken att förlänga sitt program för köp av statsobligationer, som avslutas i december.

Diskussion om vilka tillgångar ECB får köpa inom ramen för det befintliga stödköpsprogrammet har pågått länge på marknaden, bland annat sedan beräkningar visat att tyska statspapper snart är slut.

Han passade även på att efterlysa strukturreformer från eurozonens regeringar, för att få fart på arbetsmarknaden.

Nordeas chefsanalytiker Holger Sandte tillhör skaran bedömare som räknar med att ECB både förlänger stödköpsprogrammet och ändrar ramarna för vilka tillgångar som får köpas i december.

Utan säkerhet

Bankobligationer utan säkerhet kan bli nästa måltavla för ECB:s stimulanser, tror han, och tillägger att ECB:s golv för hur låga räntor obligationer som köps får ha kan också ligga pyrt till.

ECB:s tillväxtprognos för eurozonen i år justeras upp marginellt, till 1,7 procent, mot 1,6 procent i ECB-prognosen från i juni. För 2017-2018 sänker ECB prognosen till 1,6 procent per år, mot 1,7 procent per år i juni.

Inflationen i eurozonen beräknas till i snitt 0,2 procent i år, 1,2 procent 2017 och 1,6 procent 2018. Det innebär att inflationstrycket nästa år blir något lägre än vad ECB-ekonomerna såg framför sig i juni.

TT