Hårdare krav på asylsökande i EU

Migrationsminister Morgan Johansson (S) säger att regeringen måste analysera förslagen, men gör också klart att regeringen vill ha flexibla regler, en möjlighet att ha mindre strikta regler.

"Vi menar att en enskild medlemsstat i vissa delar ska kunna ha en mer generös inställning än den som EU har som helhet" säger Johansson i en skriftlig kommentar.

Förslagen rör två områden: dels harmoniserade regler för hur asylsökande ska tas emot och hur deras ansökningar ska behandlas, dels hur ett gemensamt system för mottagande av kvotflyktingar ska se ut.

"Dagens förslag är ett stort steg i våra ansträngningar för att erbjuda lagliga vägar för personer att komma till EU på ett säkert sätt och få skydd. Genom att etablera ett permanent ramverk med harmoniserade regler kan vi garantera snabbare procedurer", heter det i ett uttalande från Avramopoulos.

Hårdare krav

De nya förslagen för asylprocedurerna syftar till att förenkla och korta ned behandlingstiderna och stipulera rättigheter för exempelvis juridisk hjälp.

Samtidigt ställs också hårda krav på de asylsökande, som rakt av hotas med "strikta konsekvenser" om de inte samarbetar med myndigheterna.

Det samarbete som krävs är bland annat att de asylsökande måste söka asyl i det EU-land dit de först anländer och att de måste stanna i det medlemslandet under tiden som ansökan behandlas. Alla asylsökande måste lägga fram "nödvändiga detaljer" för att fastslå sin identitet inklusive fingeravtryck.

"Till exempel: inget fingeravtryck = avslag på asylansökan", konstateras i ett av de faktablad som medföljer förslaget.

Kommissionen vill göra det obligatoriskt för medlemsländerna att med jämna mellanrum utreda om den asylsökande fortfarande har skyddsbehov, exempelvis när det sker politiska förändringar i deras hemländer.

Årliga kvoter

Vad gäller kvotflyktingarna föreslås att EU:s medlemsländer varje år gemensamt ska fatta beslut om hur många kvotflyktingar som ska tas emot och hur dessa ska fördelas mellan länderna. För var och en som tas emot ska medlemsländerna få en klumpsumma på 10 000 euro - cirka 95 000 svenska kronor - ur EU-budgeten.

Mer kontroversiellt är att kommissionen vill att ett lands samarbete med EU, för att motverka att flyktingar tar sig in i EU, ska vara en "viktig faktor" för att avgöra varifrån kvotflyktingarna ska hämtas. I klartext innebär det att belöna länder som ser till att flyktingar och asylsökande inte tar sig vidare.

TT