Fastfrusen fredsprocess 25 år efter Osloavtal

Det var ett symboliskt tungt handslag mellan palestiniernas ledare Yasser Arafat och Israels premiärminister Yitzhak Rabin i Vita husets trädgård den 13 september 1993. Men 25-årsdagen av Osloavtalet kommer inte att firas av de flesta israeler och palestinier, som anser att många löften inte har uppfyllts sedan dess eller att processen hade brister redan från början.

Ghaith al-Omari var tidigare rådgivare åt de palestinska förhandlarna. Han har inga illusioner om var fredsprocessen står nu.

Trump bromsar

Många ser hinder i Israels politiska kantring åt höger, en försvagad palestinsk ledning och USA:s president Donald Trumps politik.

Amerikanen har lovat ett "slutgiltigt avtal" för israelisk-palestinsk fred, men har inte nämnt en tvåstatslösning, det mål som den internationella diplomatin länge har strävat efter. Trump har dessutom erkänt den omtvistade staden Jerusalem som Israels huvudstad utan att kräva någon eftergift, åtminstone inte offentligt.

Palestinier säger också att Vita huset informerat om att deras delegationskontor i Washington ska stängas, som ett svar på ett försök att få Israel åtalat vid Internationella brottmålsdomstolen för krigsbrott.

Hundratusentals bosättare

Trumps åtgärder har glatt den israeliska högern, som är emot en palestinsk stat och anser att Osloavtalet bara ledde till ännu ett palestinskt uppror och mer våld.

Palestinierna, som brutit kontakten med Vita huset, anser att Israel bröt mot Osloavtalet genom att tillåta att hundratusentals israeler fick slå sig ner på ockuperad mark på Västbanken.

Den palestinska ledningen är samtidigt djupt delad mellan den 83-årige presidenten Mahmud Abbas parti al-Fatah och den väpnade islamiströrelsen Hamas, som kontrollerar Gazaremsan och ofta är i öppen blodig konflikt med Israel.

Byta ledningar

Den israeliske erkände historikern Benny Morris ser brister på båda sidor.

Palestinierna, å sin sida, måste göra sig av med Hamas ledare, anser han.

En opinionsmätning i augusti pekade på att 47 procent av israelerna är för en tvåstatslösning medan 46 procent är emot. 86 procent svarade att chansen för ett fredligt genombrott det närmaste året är "låg" eller "mycket låg".

TT