Kina på väg mot rymdsupermakt

Sonden är den första som landat på månens baksida, som är mer svårtillgänglig än framsidan med sina kratrar. Väl på plats ska ett antal experiment genomföras, bland annat ska det undersökas om växter kan odlas när gravitationen är så låg och om det finns vatten vid månens poler.

Sonden, som sköts upp i december och landade på torsdagen, ska också undersöka samverkan mellan solvindar och månens yta.

Månen vänder alltid samma sida mot jorden, då den roterar runt sin axel i samma takt som den färdas runt jorden. Redan 1959 tog en sovjetisk sond bilder av baksidan, skriver Reuters.

Svensk teknik

Kina satsar stort på att bli en rymdsupermakt och hoppas ha en bemannad rymdstation i bruk senast 2022. Men landet är som aspirant i rymdligan förhållandevis nytillkommet. Den första bemannade rymdfärden genomförde man så sent som 2003, och den första obemannade månlandningen ägde rum först 2013. Men med Chang'e-4:s lyckade landning skriver Kina nu historia.

Anledningen till att svenskar bjudits in var att det ombord på sonden finns ett svenskbyggt analysinstrument, givetvis prestigefyllt för Sverige. Men desto mer prestigefyllt för Kina.

Rymdkapplöpningen över

Rymdkapplöpningen under Kalla krigets dagar, som avslutades när USA 1969 brädade Sovjetunionen genom att bli första land att landsätta en människa på månen, var i första hand en ideologisk maktkamp mellan de två supermakterna. Men det senaste decenniet har rymdforskningen upplevt något av en nyrenässans, dock med betydligt fler länder och företag inblandade och med mindre av forna dagars polemiska nationalism.

Amerikansk oro

Dock oroar sig USA för Kinas framsteg i rymden och NASA har förbjudits att samarbeta med landet.

TT