veckans längtan

Att se ut genom klassrumsfönstret och drömma mig bort har alltid varit en räddning under långa lektionstimmar. Det färgglada och varma som finns på andra sidan gör min inställning till lektionen något mer positiv. I den stunden kan inte ens lärarens predikan tråka ut mig. Men när jag ser ut just den här kvällen så frågar jag mig själv vad jag egentligen har att vara glad över?

Det enda jag för tillfället ser är ett dött och snötäckt landskap och några få människor som halkar runt.

För en vecka sedan blev jag glad för att snölagret äntligen hade tinat bort. Men redan under kommande natt hade vintern återigen trängt sig på som en påträngande dörrförsäljare.

Av denna anledning så började jag mer och mer uppskatta Sveriges annars ganska svala sommar.

Som en äldre man sitter jag just nu i skrivande stund och klagar på vädret som om att jag inte hade något annat att kritisera. Det enda jag begär för tillfället är att solen ska kika fram bakom molnen och värma upp våra fastfrusna sura miner så att vi kan slänga in vinterjackorna i garderoben och njuta av lite värme.

Och efter att nyligen ha hört Tomas Ledins sommaren är kort så inser jag hur sant det egentligen är och hur mycket jag längtar efter just sommaren.

Andreas Lyckhammar

andreas.lyckhammar@smp.se