GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Upplysningens paradox

Vad gör vi om skillnaderna mellan män och kvinnor inte automatiskt försvinner till följd av vårt fria samhälle?
Ledare • Publicerad 11 april 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Mary Altaffer

Många är samhällena genom historien som har präglats av föreställningen att människan mer än någonting annat är en formbar varelse. Så även Sverige. Under historiens olika epoker har människan präglats av samhällsstämningar, regler och trender – och skulle väl lika mycket kunna anpassa sig till dagens politiska mål?

Det har handlat om tro, tankar eller levnadsvanor, som med rätt mått av social ingenjörskonst kan förändras i grunden. Ideologier med udden riktad mot religionen, landsbygden eller skillnaderna mellan män och kvinnor har förenats i tanken att människan föds som ett oskrivet blad, eller tabula rasa, för att tala med 1600-tals filosofen John Locke.

Det finns enligt detta tankesätt i princip inga medfödda egenskaper, förmågor, brister eller intressen. Alla människor är i grunden lika. Eftersom allt en människa uppvisar som vuxen individ är en spegling av vad hon har lärt sig som barn, har samhället agerat och uppfostrat fel om hon inte agerar rätt. Det gäller inte minst inom jämställdhetspolitiken.

Synen på människan som ett oskrivet blad får till följd att lika utfall är det naturliga ordningen. I vårt upplysta samhälle där könsnormer spelar en mindre och mindre roll borde män och kvinnor enligt det synsättet agera mer och mer lika. Alla avsteg från det lika utfallet mellan könen är problem som går att korrigera.

Så vad händer om det inte blir resultatet? En undersökning som publicerades av SOM-institutet i tisdags visar att skillnaderna i åsikter om höger–vänster, partipreferens och flyktingmottagande har ökat mellan män och kvinnor. Skillnaden mellan könen i dessa frågor har mångdubblats från år 1990 till 2018.

Kan det vara så att Richard Lippas teori från år 2010 stämmer? Den säger att det finns evolutionära skillnader mellan män och kvinnor, och att dessa kommer till tydligare uttryck ju friare ett samhälle är. Det visar också en studie från Göteborgs universitet från år 2018: Personlighetsskillnader är större mellan män och kvinnor i jämställda länder. ”I den mån det går att klassificera dessa egenskaper som stereotypt kvinnliga är vår tolkning att män och kvinnor dras mot traditionella könsbeteenden när länder blir mer progressiva”, säger Erik Giolla, filosofie doktor i psykologi.

Det är som en upplysningens paradox. Vi trodde att skillnaderna mellan könen skulle bli mindre och mindre i takt med att vårt samhälle blev mer progressivt, men i stället verkar både män och kvinnor söka sig tillbaka till traditionella egenskaper. På frågan om varför har Giolla inga svar.

De senaste månaderna har kultursidorna brottats med frågan om den nya yngre generationen kvinnor som har mer traditionella värderingar och intressen än sin föräldrageneration. Är det ett uppbrott mot den påtvingande livsstilsfeminismen? Är det bortskämda nittiotalister som inte förstår vad deras föräldrageneration kämpade för? Eller är det kanske bara fria individer – män som kvinnor – som handlar enligt sina egna egenskaper, förmågor, brister och intressen, oberoende av Sveriges jämställdhetspolitiska mål?

catarina kärkkäinenSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.