30 miljoner plus i år

På listan över större investeringar som behöver göras står inte bara en ny förskola i Åseda utan också nya äldreomsorgslokaler i Åseda, ett gruppboende i Lenhovda och en tandläkarmottagning i Lenhovda. Tandläkarmottagningen hamnar dock på det kommunala bostadsbolaget Uppvidingehus ansvar, och där är ekonomin också god. Uppvidingehus kommer att göra ett plusresultat på fyra miljoner kronor under 2012.

De tre investeringar som Uppvidinge kommun måste stå för kan nu genomföras så fort de politiska nämnderna har ”processat” ärendena, som kommunalrådet Åke Carlson (C) uttrycker sig.

-Finansieringen klarar vi om det så skulle ske under ett och samma år, konstaterar han.

I det stora överskottet ryms några engångssummor. Dels får kommunen, som andra kommuner, tillbaka pengar från försäkringssystemet, eftersom man betalat in för höga premier. Det ger 8,5 miljoner kronor. Dels sålde kommunen en industrifastighet i Åseda, en affär som gav en reavinst på 3,5 miljoner.

40 flyktingar som efter att ha fått uppehållstillstånd bor kvar i Uppvidinge i väntan på kommunplacering gav därtill 4–5 miljoner kronor från det statliga utjämningssystemet. Och nästa år kan det bli ännu mer. För i dagsläget bor 150 flyktingar kvar i Migrationsverkets hyrda lägenheter trots att de beviljats uppehållstillstånd. Kommunplacering har inte kunnat ordnas.

I övrigt grundar sig det goda resultatet på att Uppvidinge arbetat bra, menar Åke Carlson.

-På en ranking över hur bra Sveriges kommuner sköter sin ekonomi har vi klättrat 200 platser på kort tid, och ligger nu runt placering 60 i landet, förklarar han.

Exempelvis är kommunens räntenetto positivt. Kommunkoncernen har mer pengar på kontot än vad man har i låneskuld.

Åke Carlson är mån om att beskriva att alla drar åt samma håll.

-Vi jobbar exempelvis med regelbundna ordförandeträffar, då ordförandena i de olika nämnderna träffar varandra. På samma sätt möts de vice ordförandena på sitt håll i en ”skuggregering”. Detta gör att det finns förståelse mellan nämnderna. Och den anda som rådde förr, att man var tvungen att göra av med alla pengar eftersom man trodde att man inte kunde få några nya, är borta. I dag vet nämnderna att de kan få mer pengar när de behöver och därför kan de lämna ifrån sig ett överskott, förklarar han.

Den goda ekonomin gör det nu möjligt att inte bara genomföra stora investeringar utan också att kanske öka anläggningsbidragen till föreningslivet.

- Det finns önskemål om satsningar på 2,8 miljoner, som föreningslivet inte har pengar till. Där kanske vi kan gå in och skjuta till mer pengar. På så vis bidrar vi också till att ge byggarbetare jobb under lågkonjunkturen, men ännu så länge är det inget vi haft uppe till politisk diskussion och beslut.

Åke Carlson konstaterar att också kommunens egna investeringar är fördelaktiga att göra nu, under lågkonjunktur.

-Dels är priserna lägre, dels kan vi hjälpa till att kanske hålla igång 50 årsarbetare inom byggbranschen, säger han.