GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Värt att försvara

Just nu rullar svenska stridsfordon fram över kramsnön i skogen utanför Röros i östra Norge.
Ledare • Publicerad 31 oktober 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist tillsammans med sin norske motsvarighet Frank Bakke-Jensen.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist tillsammans med sin norske motsvarighet Frank Bakke-Jensen.Foto: Tomas Bengtsson/TT

Trident Juncture 18, en av Natos största övningar, har precis inletts. Övningen skall pågå i ungefär en månad, och Sverige är en av två partnerländerna till Nato som deltar. Totalt deltar drygt 50 000 militärer från drygt trettio länder, och övningen äger primärt rum i Norge, Nordatlanten, Island, Östersjön och Sveriges och Finlands luftrum. USA baserar för första gången en hel flygdivision i Sverige under en övning. Det är också den största militära övningen i Norge sedan kalla kriget.

Trident Juncture är en artikel fem-övning med utgångspunkten att Norge attackeras militärt från öster och sydost av fem fiktiva stater. Officiellt pekas inte Ryssland ut som ett av hoten, men det är uppenbart att övningen är en signal till Moskva. Invasionen i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 bekräftade farhågorna om ett Ryssland som under Vladimir Putins ledning åter vill bli en supermakt. Sedan dess har spänningarna mellan Ryssland och Nato skärpts.

Det samlade svenska bidraget uppgår till 2 200 deltagare och består bland annat av en brigad med pansarförband, två stycken Visbykorvetter och fyra Jas 39 Gripen. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) är Sveriges deltagande en säkerhetspolitisk signal. Han betonar samtidigt att det svenska deltagandet inte har med Natos artikel fem att göra – eftersom Sverige inte är medlemmar i försvarssamarbetet.

Försvarsministern menar att övningen för Sveriges del i stället handlar om regeringens och riksdagens uttalade försäkran om att hjälpa EU-länder och nordiska grannar som hamnar i kris eller som angrips. Men EU är inte ett alternativ till Nato. Inga försök till militär kapacitet har lyckats hittills. Det nordiska samarbetet liksom den svenska solidaritetsförklaringen fungerar i praktiken bara inom Nato.

Att Sverige deltar i en övning som är kopplad till artikel fem är nytt, och ett steg i en väldigt positiv riktning som för oss närmare Natoländerna. Mer hade dock kunnat göras. På frågan om huruvida Sverige bör gå med i Nato svarar försvarsministerns norska kollega Frank Bakke-Jensen: ”Ja, alla nordiska länder borde vara med i alla demokratiska organisationer som tryggar säkerheten i regionen.”

Det är svårt att inte hålla med. Den ryska militära upprustningen fortgår med stor styrka och stort fokus på Östersjöområdet – och Sverige är en väldigt stor del av det området vare sig vi vill eller inte. Vi bör hjälpa till att öka Natos avskräckningsförmåga genom att stärka vårt eget försvar och ansöka om medlemskap. Kärnan för stabiliteten i Europa i allmänhet och Östersjöområdet i synnerhet är just artikel fem – som innebär att alla andra länder ställer upp och försvarar ett medlemsland som blir angripet.

Sverige har inte varit alliansfritt eller neutralt på länge, men det finns ingen anledning att tumma på tydligheten. Medlemskap i Nato är i grunden en fråga om våra värderingar och vår vilja att försvara dem.

catarina kärkkäinenSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.