De flesta väljare positiva till kommunalt flygplatsstöd

Det kommunala stödet på miljontals kronor årligen till Småland airport är bra. Det tycker en majoritet av Växjöborna, enligt Smålandspostens opinionsundersökning.

Flygplatsen Småland airport har länge brottats med att få verksamheten att gå runt. Och ännu är det offentligt ägda företaget långt ifrån att lyckas. Under de senaste tio åren har flygplatsen inte gått plus en enda gång. Istället har ekonomin räddats av delägarna: Växjö och Alvesta kommuner (42 respektive 3 procent) samt Landstinget Kronoberg (55 procent). Mellan 2010 och våren 2013 puttade ägarna in totalt 59 miljoner kronor i flygplatsbolaget.

Antalet resenärer har de senaste fem åren legat mellan 150 000 och 200 000 per år. Styrelseordföranden Ingemar Swalander har tidigare sagt att det behövs ungefär dubbelt så många för att kunna stå på egna ben.

Hoppet om ljusare tider väcktes ordentligt i februari i år, när Småland airport efter flera års intensiv jakt berättade att man i samarbete med Estonian air och KLM i maj skulle kunna öppna en ny flyglinje till den stora flygplatsen Schiphol i Amsterdam. Europa låg nu öppet och inte minst affärsresenärerna skulle bli fler, hoppades man. Men glädjen blev kortvarig. I slutet av juli kom beskedet att flyglinjen läggs ner i augusti.

– Det var definitivt inte väntat. När man ger sig in i något sådant här måste man ge det ett halvår, sa en besviken Ulf Axelsson, vd för Småland airport.

Men trots alla motgångar uppskattar Växjöborna att Växjö kommun pumpar in pengar i flygplatsen, drygt fyra miljoner kronor årligen de senaste åren. Enligt Smålandspostens enkätundersökning tycker 59 procent att det är en bra idé. 29 procent är emot och 15 procent osäkra.

De flesta politiska partierna har varit överens om att stödet behövs, även om framförallt Socialdemokraternas intentioner ifrågasatts av Alliansen. Detta sedan före detta ledamoten i flygplatsstyrelsen Ola Gustafsson (S) riktade hård kritik mot arbetsvillkoren på Ryanair, som flyger från Småland airport. Efter uttalandet sparkades han ut ur styrelsen.

Bland allianspartiernas sympatisörer är stödet grundmurat, enligt opinionsundersökningen. Mellan 66 och 84 procent är för att driftsbidraget betalas ut. Flera ledande alliansföreträdare har också offentligt påpekat hur viktig den är för regionens utveckling.

Bland de rödgröna väljarna är tongångarna splittrade. S-väljarna är överlag positiva till att stödet betalas ut. 49 procent säger ja och 30 procent nej. Bland V-väljarna är det tvärtom. 43 procent säger nej och 37 procent ja.

Miljöpartiet är de som varit tydligast motståndare till utbetalningarna, bland annat av klimatskäl. Egentligen vill de inte ge några pengar alls utan låta det privata näringslivet ta över flygplatsen genom ett konsortium, berättar Cheryl Jones Fur. Men de miljöpartistiska väljarna är inte lika hårdnackade motståndare som partiet. 59 procent säger nej och drygt en tredjedel, 35 procent, ja.

Istället är det Sverigedemokraternas väljare som är mest negativa. 64 procent säger nej och 36 procent ja. De politiska företrädarna har dock hållit en låg profil i frågan. Fullmäktigeledamoten Håkan Engdahl säger till Smålandsposten att han tycker det är ”absolut nödvändigt” med en flygplats men inte på rak arm kan säga var smärtgränsen för driftsbidrag går.

I landstinget har Alliansen flaggat för att ytterligare höja bidraget till flygplatsen med 1,4 miljoner kronor per år från och med 2015. Någon motsvarande höjning finns inte med i Alliansens budget på kommunnivå men Bo Frank (M) säger att om det behövs för att finansiera nya flygdestinationer är man beredd att skjuta till motsvarande del, i detta fall cirka en miljon kronor per år. S, V och MP har i sitt budgetförslag enats om att flygplatsen får klara sig med de 4,2 miljoner de redan får, men att flygplatsen på sikt ska bära sina egna kostnader.

Att frågan har blivit en het potatis är tydligt. Eller som oppositionsrådet Åsa Karlsson Björkmarker (S) uttrycker det:

– Det har blivit ett jädra hallaballo.