GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

De lämnade Sörmland och vargarna för att ta över kycklinggården i Urshult

Efter flera år på arrende har de blivit självägande lantbrukare. Samtidigt har de flyttat från Södermanland till Småland och bytt fokus från lamm till kyckling.
Precis när Johnny och Madeleine Nederman landat på sin nya gård måste de hantera skenande foderpriser som slår hårt mot näringen.
Skallerlid • Publicerad 16 mars 2022 • Uppdaterad 21 mars 2022
När möjligheten att ta över gården i Skallerlid slog Johnny och Madeleine Nederman till. Det behövdes många flyttlass för att transportera lantbruket 40 mil söderut.
När möjligheten att ta över gården i Skallerlid slog Johnny och Madeleine Nederman till. Det behövdes många flyttlass för att transportera lantbruket 40 mil söderut.Foto: Urban Nilsson

När Johhny och Madeleine Nederman visar runt på gården i Skallerlid berättar de om förändringens år 2021. För att möta EU-åtaganden var de tvungna att driva båda gårdarna en tid. Och även om de sålde av en del djur och maskiner, var det många flyttlass som gick de 40 milen söderut.

I flera år hade de arrenderat en gård utanför Flen där de bedrivit lammproduktion med som mest 700 tackor. Men de hade länge velat ha en egen gård och genom kontakter fick de nys om en möjlighet i en annan del av landet, i Urshultstrakten.

– Det är friheten av att det är ditt, det är du som bestämmer och du gör det för dig själv, säger Johnny Nederman.

De var lite skeptiska när de tittade på nätet, men när de väl kom på plats blev de övertygade om att detta var rätt plats att fortsätta med lantbruket. Den nya gården har dock inga stora marker för fårbete. Främsta resursen här är i stället de tre stora stallarna på sammanlagt 5 000 kvadratmeter byggda för uppfödning av kycklingar.

Eftersom Madeleine Nederman jobbat som produktionsrådgivare på Kronfågel hade de redan nödvändiga kunskaper för att skifta fokus för familjerörelsen.

– Att man är företagare och tycker om att arbeta, det är grundprincipen. Sedan är det två helt skilda produktionssorter. Lammen har sina upp- och nedgångar med intensiva perioder. Med kycklingarna blir vi mer låsta vid gården. Får vi ett larm måste vi lösa det på en kvart, annars blir det inget bra, säger Johnny Nederman.

Madeleine Nederman ser till att kycklingarna har det bra i en av de tre stora stallarna på gården.
Madeleine Nederman ser till att kycklingarna har det bra i en av de tre stora stallarna på gården.Foto: Privat

De tar in 90 000 nykläckta kycklingar åt gången som får växa till sig under 35 dagar. Då måste försörjningen med värme, vatten och foder fungera dygnet runt..

– Vi tvättar och desinficerar och gör superrent innan de kommer. Sedan går vi flera gånger om dagen och kontrollerar att klimatet är rätt och att de kommer igång och äter och dricker. Vi arbetar för att det ska vara en god djuromsorg och friska djur, säger Madeleine Nederman.

Hon har fått tjänst som rådgivare på Guldfågel i Mörbylånga dit kycklingarna också körs för slakt.

Svenskt djurskydd innebär lägre antibiotikaanvändning och mer plats i stallarna för kycklingarna än i andra länder. Även om importen har minskat på senare år står den för närmare en fjärdedel av konsumtionen.

Johnny och Madeleine Nederman har kommit igång efter flytten till gården i Skallerlid. De stora solpanelerna ger viss lindring när kostnaderna rusar i höjden
Johnny och Madeleine Nederman har kommit igång efter flytten till gården i Skallerlid. De stora solpanelerna ger viss lindring när kostnaderna rusar i höjdenFoto: Urban Nilsson

Bönderna pressas nu av rekordartade prisökningar. Stora solcellspaneler i söderläge har hjälpt Nedermans att klara det höjda elpriset.

Värre är det med fodret där de är helt beroende av inköp och inte fått kompensation genom ökat pris på kycklingkött i butikerna.

– Det är riktig kris i svensk kycklingproduktion. Händer ingenting de närmaste dagarna kan vi inte producera kyckling. Våra omkostnader har ökat med 50 procent. Vi klarar inte av det, det gör ingen företagare, säger Johnny Nederman.

Han jobbar heltid på gården men får hjälp på lediga stunder av övriga familjen. Där ingår förutom Madeleine barnen Hanna-Märtha, 18, Gustav, 16, och Karl, 14. Både Hanna-Märtha och Gustav utbildar sig med inriktning på lantbruk.

”Det gick inte att bedriva lammproduktion på den gården längre. Dels för vargen, dels för vildsvin och hjort. Det gick inte att få in fåren där också, så vi avvecklade och flyttade hit i stället.”
Johnny Nederman, lantbrukare

– Det är ett familjejordbruk. Vi stöttar dem på alla sätt vi kan och de får hjälpa till. Det ingår i deras sysslor, säger Johnny Nederman.

De har valt att behålla lammverksamheten även om den minskat i omfattning. De importerar förnödenheter till svensk lammproduktion som de säljer via en hemsida.

Mer synlig är uppfödningen av avelsdjur som framför allt skickas till andra besättningar. De har för tillfället ett 100-tal baggar och tackor. Antalet kommer att explodera inom kort när det är dags för lamning.

En del av fåren har fått följa med från Flen. Snart är det dags för lamning.
En del av fåren har fått följa med från Flen. Snart är det dags för lamning.Foto: Urban Nilsson

– Vi hade kommit rätt så långt i aveln så vi bestämde att vi tar med oss de 50 bästa tackorna. Vi har en kund i Vinslöv som har köpt livdjur av oss under många år. De köper alla våra lamm i dag. Vi kan säga att vi är en förlängning av deras besättning.

Fåren är inrymda i tidigare nötstallar som gjorts i ordning. De planerar en lite större ombyggnad då de också ska hägna in området intill så att fåren lättare ska kunna komma ut.

När de nyligen skulle börja med inhägnaden blev det tydligt att markförhållandena skiljer sig från Flentrakten där de kom ifrån.

– Det var lite mycket sten. Det tog lite längre tid, säger Madeleine Nederman.

De tänker sätta upp rovdjursavvisande stängsel, även om vargtrycket inte alls är lika hårt här som i Södermanland.

– På slutet hade vi tre revir på väldigt kort avstånd. Det gick inte att bedriva lammproduktion på den gården längre. Dels för vargen, dels för vildsvin och hjort. Det gick inte att få in fåren där också, så vi avvecklade och flyttade hit i stället, säger Johnny Nederman.

Han är ursprungligen från Halland och trivs redan i det sydligare landskapet.

– Jag känner att jag har kommit hem igen på något vis.

Johan PerssonSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.