Donationsveckan 2022: ”Donerade organ räddar mångas liv”

Sjunde till 13:e november är det donationsvecka i hela Sverige. En vecka för att uppmärksamma frågan om organ- och vävnadsdonation, men också ett tillfälle att minnas de människor som genom sina donationer gett andra fortsatt liv. I Växjö hålls en ljusmanifestation vid Växjösjön måndagen den 7 november för att hedra organdonatorer i södra Sverige.

– En förutsättning för organdonation är att patienten dör på en intensivvårdsavdelning och behovet av organ är större än tillgången, säger Anders Lindgaard Andersen, intensivvårdsläkare och donationsansvarig i Växjö.

Det finns bara en död och den inträffar när samtliga funktioner i hjärnan upphört. Men så finns det två donationsprocesser: Dels hjärnskada, inom vården förkortat DBD – donation after brain death. Dels hjärtstopp, förkortat DCD – donation after cirkulatory death.

– Sedan ett år tillbaka har vi utarbetat rutiner för båda processerna i Växjö. Vår förhoppning är att DCD sprider sig till alla sjukhus, säger Joakim Ahvenainen, intensivvårdsläkare och regionalt donationsansvarig läkare för södra sjukvårdsregionen där Blekinge, Halland, Skåne och Kronobergs regioner ingår.

Alla folkbokförda svenskar kan registrera sig för organdonation i donationsregistret. Det är också bra att berätta för sina anhöriga om man vill donera organ efter sin död om de skulle få frågan av sjukvårdspersonal.

– När närstående väl fått beskedet om en anhörigs död har de oftast inte svårt att besluta om organdonation. Kanske vet de redan om att den döde vill donera sina organ, säger Joakim Ahvenainen.

Tillsammans med intensivvårdssjuksköterskorna Emma Gustafsson och Erica Svensson sprider Anders Lindgaard och Joakim Ahvenainen kunskapen, och utbildar personal, om organdonation i Region Kronoberg.

Forskning visar, säger de, att ingen anhörig ångrat beslutet att låta den dödes organ leva kvar i en annan människas kropp.

– Det svåraste för dem har redan hänt. Att en anhörig dött. Många ser det därför som att donerade organ räddar mångas liv, säger Erica Svensson.

1996 startades det svenska donationsregistret. I dag vet man att drygt 80 procent av svenskarna är positiva till organdonation, ändå är bara cirka 20 procent anmälda till registret.

– När registret kom till var det en möjlighet att säga nej till organdonation. I dag är fler positiva och ofta frågar anhöriga om det finns möjlighet att lämna organ till donation, säger Joakim Ahvenainen.

– Donationsviljan är hög, men räcker inte till för behovet, så vi hoppas att donationsveckan väcker intresset för frågan, säger Anders Lindgaard Andersen.

Men alla kan inte donera organ. Personer som har cancer med risk för spridning kan inte bli organdonatorer. Blodsmitta behöver i dag inte vara hinder för att ge ett organ vidare då det dykt upp nya behandlingsmetoder. Däremot är hög ålder inget hinder för organdonation. Det finns patienter närmare 90 år som donerat välfungerande organ.

Men alla kan inte donera organ. Personer som dött av spridd cancer, blodsmitta och ibland hög ålder är exempel på dem som inte kan ge ett organ vidare.

– Medianåldern på en donator är cirka 65 år och vi försöker parera ålders- och storleksmässigt samt genetiskt till mottagaren, säger Joakim Ahvenainen.

Att inom vården arbeta med organdonationsfrågor är tacksamt. Inte minst för att människor överlever på grund av transplantation.

– Om någon donerat organ får de anhöriga hem brev som berättar om hur många organ som kunnat användas. Ofta ringer de sedan hit och berättar om detta. För många efterlevande är det en jättetröst att i sorgen få veta hur många andra som fått chansen till ett fortsatt liv på grund av organdonation, säger Emma Gustafsson och visar ett brev där det berättas om att en donator kunnat ge vidare fem organ.

I Sverige i dag transplanteras bland annat hjärta, lever, njure, lunga, bukspottkörtel och tarm. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.

– Det finns patienter som genomgått hela tre levertransplantationer med gott resultat och hjärtpatienter som levt 25 år med sitt nya hjärta. Ju mer den medicinska tekniken går framåt, ju mer kan vi göra, säger Anders Lindgaard Andersen.

Organdonation sparar också lidande för patienten och pengar för sjukvården. Till exempel är en njurtransplantation mindre kostsam än dialysbehandling. Dödligheten för en dialyspatient ligger på 18 procent, medan den är tre procent för den som genomgår en transplantation.

– Med dialys begränsas ditt liv. Du måste komma till sjukhus flera gånger i veckan och däremellan kanske du inte mår så bra. Dialys medför också stora risker, säger Erica Svensson.

Varför ska man donera organ?

– Annars dör unga och friska människor som skulle kunna leva och ha ett bra liv. Och det är bra att unga människor inte dör, säger Joakim Ahvenainen.