Fördjupat jobbskapande
Ämnet är angeläget vilket också förmedlades inledningsvis. Sjuttiofem procent av arbetslösa står långt från arbetsmarknaden. Det är en mycket stor andel och något som kan bli problematiskt för kommunen. Gruppen kräver stora resurser och flera kommuner står inför ett scenario där en allt större del av budgeten går till utbetalningar av bidrag. Det är inte längre en orimlig tanke att kommuner kan tvingas avstå från investeringar för att använda pengarna till omfördelningar.
Frågan om jobbskapande är alltså en som samlar aktörer till att dela erfarenheter och statistik. Från Sveriges Kommuner och Landsting rapporterade man om att bara var tredje lärare inom Svenska för Invandrare har lärarlegitimation. Samt att Skolverkets sätt att mäta framgång inom SFI-projeketet är missvisande. Att sextiofem procent av kursdeltagarna klarat av minst en delkurs på två år är inget att hurra över och säger väldigt lite om kunskaperna i svenska.
Näst på tur var Arbetsförmedlingen som presenterade statistik från analysavdelningen samt gav en inblick i vardagen i Växjö. Det lyftes fram att tjugonio procent av de som nationellt skrivits in hos Arbetsförmedlingen inom etableringsuppdraget har eftergymnasial utbildning. Det är 17 200 personer som har relativt goda möjligheter till att ta sig in på arbetsmarknaden. Här kan kommuner göra insatser för att få till en rimlig validering. Det är en process som inte får slarvas med även om det finns mycket att vinna på att klara av den snabbt.
Mer oroande är det att 18 700 arbetslösa inom etableringsuppdraget saknar utbildning som motsvarar att ha gått ut svensk grundskola. Etableringsuppdraget kan pågå i upp till två år och är en resursintensiv verksamhet.
På det lokala planet vittnade Arbetsförmedlingens platschef Gregory Golding om vikten av att inte släppa på förväntningarna. Det finns många anledningar till att gripas av medlidande när man har att göra med personer som haft svåra och farliga resor till Sverige. Deras chanser på arbetsmarknaden blir dock inte bättre av att man möter dem med en curlande attityd.
Sist på scenen var Emma Neuman från Linnéuniversitetet. Hon talade om bostadssegregation och om den forskning som hon bedrivit på området. Enligt henne finns det fördelar för utomeuropeiska invandrare av att bo nära landsmän. Det snabbar på deras etablering på arbetsmarknaden. Hon menade också att det är framför allt där som bostadssegregationen får negativa konsekvenser -personer med utländsk bakgrund som bor i storstädernas förorter missgynnas i rekryteringar.
Det är forskningsresultat som nyanserar bilden av bostadssegregationen som många känner sig manade att bekämpa. Det verkar dock som att det vore mer rationellt att uppmärksamma den diskriminering som fortfarande kan förekomma på arbetsmarknaden.
Seminariet fördjupade och bekräftade bilden av att arbete är nyckeln till självständighet och integration.
