Gemenskap och laganda i skogen

Passen fördelas, jägarna intar sina platser och starten går segt för jaktlaget i Grimslöv. Men så plötsligt, tidigt på eftermiddagen, fälls första älgen.

Andra måndagen i oktober betyder älgjakt. Så också i Ströby älgjaktslag. Men att jaga i trakterna kring Grimslöv är inte helt lätt. Anledningen stavas trafikerade vägar på tre håll och det gör det hela besvärligt.

– Vi kan inte jaga med hund för nära väg 23. Där får drevkarlar driva fram viltet eftersom vi är rädda om våra hundar. Vi vill inte att de springer lösa ut på vägarna, säger Petter Oskarsson, en av tre jaktledare.

Hela laget har samlats hemma hos honom. Lite extra spänning ligger i luften denna premiärdag och det är ännu tidig morgon när Petter Oskarsson fördelar jägarnas pass med hjälp av en kortlek. Siffran på spelkorten har ett pass utsatt på kartan och snart beger sig alla ut i skogen.

Sven-Gunnar Johansson har jagat sedan 1954, men då fick han inte bära vapen.

– Nej, på den tiden var åldersgränsen för bössa 21 år. Jakten betyder mycket. Inte bara för nöjet och gemenskapen utan också för naturvården, säger Sven-Gunnar Johansson.

Inför årets jakt har flera jaktlag diskuterat om att skjuta upp starten. Dels för att inte störa älgkornas brunstperiod. Dels för att det, under varma höstar, kan vara svårt att hantera köttet på rätt sätt.

– Det verkar som om att det till nästa år kan bli ett beslut på senare jakt, men i år gör vi som vanligt, säger Jan-Erik Wernersson.

– Det är väldigt skönt att jaga älg. Tystnaden i skogen och spänningen när man hör att hundarna fått upp ett spår. Jag har varit med flera år men ännu inte fällt någon älg, säger Martina Lundström.

Ströby älgjaktslag bommar inte den första dagen utan fäller en älg när eftermiddagen ännu är ung.

– Med respekt för djuret, så känns det bra. Att älgen dog nästan direkt, säger skytten Patric Rimmerfeldt.