Hälsan god men risker finns

Luftföroreningar, bullerstörningar, radon och dålig kvalitet på dricksvattnet är områden som länsstyrelsen och Landstinget Kronoberg kommer att arbeta vidare med. Alltsedan de studerat den nationella Miljöhälsorapporten för 2009 närmare.

1?500 kronobergare deltog i den nationella undersökningen av hur den yttre miljön påverkar länets invånare. Och resultatet var övervägande positivt, tre av fyra upplever att de har en mycket god hälsa.

- Kronobergarna bor i ett småskaligt samhälle, närmare naturen och upplever att de har en mycket bra luftkvalitet. Bättre än i resten av riket, säger Maria Albin från Svenska läkarsällskapets sektion för Arbets- och miljömedicin i Lund.

Det räknar hon som plus men det finns minus också markerar hon. Och upplevd kvalitet är inte alltid detsamma som verklig. Närheten till kontinenten ger till exempel luftföroreningar i form av små partiklar i luften. Värre här än längre norrut i landet.

- Vi har studier som visar på kortad livslängd i länet med nio månader i stadsbebyggelse. Det ska jämföras med om vi inte haft någon yttre påverkan alls. På landsbygden är siffran sex månader, säger Maria Albin.

Under tisdagen presenterade hon siffrorna för länsstyrelsen och representanter för länets kommuner. Luktbesvär av vedeldning är också ett större problem för kronobergaren än rikssvensken. En av fem tycker sig inte kunna fönstervädra på grund av röklukt.

I länet tar var femte invånare vatten från egen grävd eller borrad brunn, ett klart bekymmer när egenkontrollerna visar att var femte brunn har otjänligt vatten och att bara var femte brunn har helt godkänt vatten.

- Det enskilda dricksvattnet samt att få till stånd bättre och fler mätningar av radon, buller och luftföroreningar kommer vi att sätta i fokus, säger Daniel Albertsson som representerar Folkhälsan inom FoU Kronoberg.

Och han får medhåll av länsstyrelsens miljövårdsdirektör Carl-Philip Jönsson. Med materialet ur Miljöhälsorapporten kan han dirigera arbetet från länsstyrelsen till rätt områden.

- Vi ska försöka bevaka dem bättre i vår samhällsplanering och vårt bostadsbyggande till exempel. Vi vet att buller och luftföroreningar är svåra miljöproblem, ändå styr våra politiker oss mot förtätning, förtätning, förtätning av våra städer. I Växjö ser man sig som en storstad. Där har vi ett pedagogiskt problem för med den skohornsprincipen kommer vi att få en sämre folkhälsa på sikt, säger Carl-Philip Jönsson.

Han tar Teleborgsvägen som exempel på ett mycket problematiskt område där han kallar vissa hus för skräckexempel.

Det finns också inneboende motsättningar. För att skapa Europas grönaste stad krävs en sammanhållen bebyggelse för att minska på biltrafiken och därmed koldioxidutsläppen. I?stället får vi bullerbekymmer och luftföroreningar när husen kommer allt närmare vägar och trafikleder.

- Man är inte medveten om problemen som byggs in.