Holkar ska skydda skogen

Holkbyggherren Christian Nitschke är övertygad om att ett ökat bostadsutbud för fåglarna ska hjälpa skogen mot insektsangrepp.

Skogsägaren Jörgen Jonsson i Hörda som nappade på hans idé ser med spänning fram mot försöket med miljövänlig bekämpning av insekter på sina marker.

Snart ska fågelholkarna sättas upp i skogsbrynen för att locka till sig nötväcka, trädkrykapare, talgoxe, svartmes, tofsmes, svartvit flugsnappare och andra småfåglar med aptit på insekter.

– Om det fungerar är det ju en riktig höjdare. Jag har inte hört någon annan som försökt med detta, men många är nyfikna, säger Jörgen Jonsson i vars skog holkarna ska hamna.

Ornitologen Christian Nietschke som flyttade från Tyskland till ett hus utanför Eneryda för åtta år sedan hävdar med bestämdhet att fågelhjälpen är ett bra sätt att hålla efter populationerna av snytbaggar och granbarkborrar.

Han förklarar att det har fungerat förr, bland annat har det praktiserats både i Tyskland och internationellt kring naturskyddsområden men även av privata skogsägare, säger han.

– Det gäller dock att placera ut holkarna på lagom avstånd från varandra för att alla ska bli bebodda, de får inte hamna för tätt. Men med rätt avstånd och i tillräcklig mängd kommer det att ge full effekt om tre år, fastslår han.

Det behövs en holk per 1?600 kvadratmeter har han räknat ut. Då blir reviren lagom stora och ungarna blir präglade på området. Holkarna ska sitta i skogskanterna eller högst tio meter in i skogen för att locka fåglarna.

När holkarna behövs någon annanstans, till exempel efter en stormfällning, är de lätta att flytta tack vare konstruktionen som är specialanpassad för skogsägare.

– De traditionella svenska holkarna duger inte, säger Christian Nitschke som utvecklat en egen modell.

Botten och tak är av trä även om taket kläs med tjärpapp. I övrigt består holken av ett plaströr som kapats till i lämplig längd och behandlats utvändigt med en asfaltstjära.

Holken hängs upp så att ingångshålet inte hamnar rakt ut från stammen på traditionellt vis.

– Det underlättar för småfåglarna att sig in men framför allt kan inte sparvhöken komma åt dem, förklarar Christan Nitschke.

Konstruktionen, och att holkarna sätts i brösthöjd, underlättar den årliga rengöringen och gör dem lätta att flytta.

Att drygt 200 holkar ska rengöras efter säsongen avskräcker inte.

– Det blir mest anledning till en trevlig skogspromenad, tycker Jörgen Jonsson.

– Jag har haft stora problem med insektsskador efter stormarna och de 30 000 granplantor jag satt de senaste åren har alla varit behandlade, jag har inte vågat annat. Även de som ska i backen i vår är behandlade, men om de slår väl ut med fåglarna kan jag slippa att behandla om plantorna de närmaste åren, säger Jörgen Jonsson.