Kontor måste tömmas varje gång misstänkta registreras
”Då det ska ske en daktning måste stora delar av rummet tömmas på möblemang för att det rent fysiskt ska finnas utrymme att genomföra arbetet”, konstaterar kriminaltekniker Gunnar Österdahl i en skrivelse till polisledningen.
”Kontorsmöblerna placeras i möjligaste mån i ett stängt utrymme, men det blir även saker stående i arrestkorridoren.”
Daktning kallar polisen proceduren när en misstänkts signalementsuppgifter sammanställs. Den misstänkte fotograferas från olika vinklar och tvingas lämna fingeravtryck. Polisen noterar även längd, utseende, eventuella tatueringar och andra kännetecken.
Daktningen görs alltid av personal vid den kriminaltekniska enheten. I skrivelsen konstateras att lokalproblemet är väl känt, men att inget görs åt det. Grundproblemet är att samma rum används till helt olika verksamheter.
Gunnar Österdahl påpekar att det under arbetet finns gott om lösa föremål i kontorsrummet som kan användas som tillhyggen. Slutsatsen är att personalen utsätts för en ”betydande och onödig risk för skador”.
Polismyndighetens personalchef Karl-Gustav Karlsson är väl medveten om problemet.
–?Det är givetvis inte optimalt. Vi har haft uppe frågan i arbetsmiljögruppen och diskuterat olika lösningar. Vi måste gilla läget just nu och göra så gott det går.
–?Lokalerna begränsar att hitta en bra lösning, men vi försöker hitta nya lösningar för att förbättra arbetsmiljön.
Tomas Stjernfeldt, ordförande för Polisförbundet Kronoberg, säger att saken har diskuterats med myndighetsledningen.
–?Det har diskuterats att eventuellt ta bort en cell för att skapa ytterligare ett rum, men det är ingen lösning när vi redan nu har för få celler.
– Jag tror inte den rätta viljan har funnits att ta tag i problemet. Men motviljan har luckrats upp lite.
På grund av trångboddheten är enda lösningen, enligt Tomas Stjernfeldt, att ha ett daktningsrum på ett annat våningsplan.
