Mäklare skeptiska till ny fastighetsmäklarlag

Förslaget till ny fastighetsmäklarlag börjar ifrågasättas. Riskerna kan till exempel bli styrda husköpare samt tappad och kanske opartisk mäklarkompetens.
Växjö • Publicerad 31 maj 2010

Den ifrågasatta delen i förslaget är att mäklarna ska kunna få ersättning för att erbjuda kringtjänster som lån, försäkringar och flytthjälp med mera.

Johan Hammarström, fastighetsmäklare och ägare till Fastighetsmäklare Bergstrand i Växjö, funderar på om mäklartjänsten då förlorar i dignitet.

– Det sägs att mäklare i Danmark tjänar mer pengar på kringtjänster än mäkleri. Men nu tror jag inte att det blir så här.

Hans Tarstad på fristående mäklarhuset Rydbeck & Palm, är förutom erfaren fastighetsmäklare även före detta vice ordförande i Mäklarsamfundet Sverige och i?dag vice ordförande i Mäklarsamfundets Auktorisationsnämnd. Han ser sig som en passiv åskådare där frågeställningen mer handlar om konsekvenser för mindre och fristående mäklarfirmor.

– Vi ser inte riktigt att vi har samma möjligheter som kedjorna har med avtal om kringtjänster. Det är en risk för oss. Vi måste se till att vi på något sätt får kringtjänster, men vi kommer inte att få så bra kringtjänstavtal som kedjorna kommer att få.

– För vår del ser vi att man tar bra betalt för en professionell mäklartjänst, säger han.

Fastighetsmäklarförbundets ordförande Tor-Leif Thuresson konstaterar att från början var medlemmarna positiva till lagen, men inte nu längre.

– Många mäklare ifrågasätter det här, för konsumenten kan bli styrd. Många hos oss vill ha en diskussion om det är bra eller dåligt för konsumenten.

På Konsumentverket var Mari Gremlin involverad i deras positivt inställda remissyttrande.

– Själva vitsen är att man får informationen om ersättning för kringtjänster i tid.

Men köparen får inte reda på helheten. Förslaget talar om att mäklarens individuella ersättning måste bli känd för köparen men inte vad mäklar bolaget får.

– Nej, det finns en risk att mäklarföretagets ersättning inte tydliggörs. Men jag vet inte hur stor den risken är.

Finns det några begränsningar i vilka tilläggstjänster som ska tillåtas?

– Jag tror inte det finns hinder för det.

Kan mäklarens egenintresse påverkas?

– Redan i dag finns misstankar om det. Så är det. Det kan vara en risk och det är en av de negativa aspekterna vi kan se. Med mer öppenhet så har man i alla fall fått informationen om det. I slutänden är det ju säljaren som väljer köpare.

Kan det bli så att mäklaren tappar kompetens på mäkleri och blir mer expert på kringtjänster?

– Javisst. Det kan vara så att det sker lite åt det hållet redan i?dag. Därför är det kanske bäst att det tydliggörs.

Finns det risk för att mäklarens opartiskhet försvinner?

– Ja och det är väldigt olyckligt. Så det var med viss tvekan vi samtyckte.

”Många mäklare ifrågasätter det här, för konsumenten kan bli styrd. Många hos oss vill ha en diskussion om det är bra eller dåligt för konsumenten.”

Utredningen om den nya mäklarlagen resonerar en del runt kringtjänsterna, om förbudet mot förtroenderubbande verksamhet ska upphävas, i så fall varför och vilka risker som finns.

Flera, däribland Svensk Fastighetsförmedling AB och Fastighetsbyrån, var av den uppfattningen att förbudet mot förtroenderubbande verksamhet bör upphävas. Motivet är att konsumenter efterfrågar paket med kringtjänster.

Ett annat motiv är att ett sådant förbud inte finns i övriga Norden vilka svenska mäklare konkurrerar med.

Argument mot en ändrad ordning är att kompetensen blir lägre än annars eftersom det finns en risk att mäklare i vissa fall går ifrån sin kärnverksamhet att förmedla fastigheter till att lika mycket förmedla kringtjänster.

Andra skäl emot en lagändring är att det kan uppstå oklarheter vad gäller ansvarsförsäkringens omfattning och att tillsynen försvåras när förmedlingsverksamhet och icke tillsynspliktig verksamhet blandas och utövas av en och samma mäklare.

Utredningen anser dock att riskerna går att undvika och att de olika rollerna går att hålla isär.

Bosse Vikingson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.