Nej till vargrevir i Kronoberg

Det var ett yrkande från Svenska Jägareförbundets representant Martin Wikerstål som vann majoritet i delegation med röstsiffrorna åtta mot fem. Det innebär att ärendet återremitteras till Naturvårdsverket i väntan på tydliga nationella regler för hur vargbeståndet ska kunna regelras i framtiden. Bättre underlag och konsekvensanalyser efterlyses.

Egentligen var alla för ett nej i nuvarande läge, om än med nyansskillnader. Motförslaget var nämligen att säga ja under förutsättning att kraven i just Jägareförbundets yrkande uppfylldes.

Det ska först hittas en nivå som ur flertalet aspekter kan tolereras av dem som närmast berörs, som näringsidkare och boende på landsbygden. Utan ett sådant beslut finns ingen möjlighet att få acceptans hos allmänheten för en fast vargstam i Södra Sverige, heter det i svaret som ska bli l

Naturvårdsverket tycker att varje sydsvenskt län bör vara berett att dela en föryngring med ett angränsande län och har föreslagit att det södra rovdjursförvaltningsområdet – Södermanland, Östergötland, Halland, Blekinge och Skåne och de tre Smålandslänen – ska ha tre vargföryngringar.

Men eftersom det beslut som samrådsgruppen för området ska enas om ska gälla under fem år vill viltförvaltningsdelegationen i Kronoberg inte ha för bråttom. Situationen i de mest vargtäta landsdelarna som Värmland och Dalarna avskräcker. Det finns de som beskriver det som en rovdjursförvaltning i fritt fall.

– Det finns ju ingen licensjakt på varg i dag och många människor där är helt förtvivlade över hur det blivit. När det beräknas finnas 400 vargar i landet är dags att gå från bara bevarande till förvaltning. Hur det ska ske måste först redas ut på grundval av de socioekonomiska konsekvenserna som inte är tillräckligt utredda, säger Monica Heider, socialdemokrat och en av fem politiska företrädare i delegationen.

Hon tillhörde de som röstade för återremiss tillsammans med bland andra skogsnäringens, jordbrukets och turistnäringens representanter.