Nu ska Folkparken räddas
-Detta är en gammal anrik park och den fungerar väl. Alla borde vara rädda om den. En stad som Växjö borde ha en sådan här dansbana, säger Irén Nilsson.
Det var planerna på att Folkets Parks nya ägare Wilhelm Burman vill bygga fem hus i varierad höjd och lummig miljö i parken som fick henne att reagera. Dessutom har byggnadsnämndens ordförande Nils Fransson (FP) uttalat i Smålandsposten att målet är att göra om Folkets Park till ett bostadsområde:
”Det är inte Folkets park längre, området har en ny ägare som vill göra något annat, det måste man respektera. Så länge det fungerar som Folkets park så ändrar man inte, men det har tjänat ut sitt syfte som det.”
Ungefär samma svar har Irén Nilsson fått av honom. Men hon menar att verkligheten är en helt annan. Folkets Park har inte tjänat ut sitt syfte.
-Så mycket folk som det är nu har det aldrig varit i parken. Det är väldigt mycket ungdomar och de är spiknyktra. Danskulturen är större än någonsin.
Hon tittar ut över rotundans dansgolv på söndagsförmiddagen. Det är trångt när de närvarande sakta dansar fram över golvet. Samtidigt säger hon att det är verksamhet där varje dag i veckan och det om något tyder på att parken inte har tjänat ut.
Att Växjö skapat nya anläggningar för hockey och snart fotboll med flera idrotter kritiseras inte. Tvärtom. Men Irén Nilsson menar att alla de som gläds åt dansen också skulle känna att de har kommunen på sin sida. För om det blir bostäder i området finns inga andra alternativ värda namnet kvar i Växjö för dansentusiaster. Då hänvisas de till Kalmar, Jönköping och Eringsboda som alla ligger tio till tolv mil bort.
Det rimmar illa med kommunens gröna ambition. På samma sätt menar Irén Nilsson att den kraftigt växande staden också måste få behålla sina gröna lungor där de finns, bland annat Folkets Park.
– Annars mår inte folk bra.
Det största felet, enligt hennes syn, är att kommunen överhuvudtaget sålde Folkets Park. När det nu är gjort hoppas hon att politikerna inte godkänner en ändringa av stadsplanen som är förutsättningen för att bostäderna ska kunna byggas.
– Kommunen borde vara rädd om sin befolkning, allra mest ungdomarna, säger Irén Nilsson.
