Två års väntetid på utredning av funktionsnedsättning
Omkring 200 personer väntar i dag på att få en utredning vid landstingets neuropsykiatriska utredningsenhet.
– Det är en av de längsta köer vi har haft. Framför allt beror det på att vi har haft brist på psykologer, men nu har vi två nya på gång in, säger Lena Boberg Ekström, verksamhetschef för vuxenhabiliteringen.
Hon poängterar att alla inte behöver vänta så länge som två år – det gäller de som hamnar längst bak i prioriteringsordningen.
Men även för de som prioriteras först är väntetiderna kännbara, omkring sex månader.
– Men det är inte så att man inte får någon hjälp när man väntar. Det finns mycket insatser man kan få även om man inte har fått en diagnos. Det kan handla om boendestöd och hjälp med att komma igång med sysselsättning, säger Lena Boberg Ekström.
Att det är långa köer till neuropsykiatriska utredningar är ett återkommande inslag. För ett par år sedan sköt landstingspolitikerna till medel för att försöka komma till rätta med väntetiderna. Men det har inte räckt.
Lena Boberg Ekström förklarar situationen med att det finns en allt större uppmärksamhet och kunskap om de här funktionsnedsättningarna i dag. I takt med det har remisserna från primärvården, kommunerna och även från kliniker på sjukhusen ökat.
Hon pekar också på det faktum att det har varit viktigt att få en diagnos för att få hjälp av olika slag. Ett krav som gjort att trycket på utredningarna har blivit större. Lena Boberg ser dock att det börjar lätta något.
– Det har varit så att inget händer om man inte har en diagnos, man har haft svårt att få hjälp på arbetsförmedlingen och med en rad andra insatser. Det är något vi har arbetat med och ser nu att det börjar luckras upp.
– Vi har också ökat samarbetet med psykiatrin och med primärvården, och alla som väntar har en samordnare. Jag tror att det arbetet kommer att ge resultat framöver, säger Lena Boberg Ekström.
