Annons

Venezuela reser sig

I onsdags i förra veckan – på årsdagen av de protester som ledde till störtandet av militärdiktatorn Marcos Pérez Jimenez år 1958 – gick stora mängder venezuelaner man ur huse för att protestera mot Nicolás Maduros auktoritära styre.
Ledare • Publicerad 28 januari 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Bild från demonstration i Venezuelas huvudstad Caracas i lördags.
Bild från demonstration i Venezuelas huvudstad Caracas i lördags.Foto: Rodrigo Abd

Nationalförsamlingens nyvalde talman Juan Guaidó utropade sig under onsdagkvällen till övergångspresident till dess att demokratiska val har kunnat hållas, och det tog bara minuter efter ceremonin innan den amerikanska presidenten Donald Trump erkände Guaidó som Venezuelas övergångspresident. De allra flesta av grannländerna, däribland Brasilien, Chile, Argentina, Kanada, Peru, Colombia och Ecuador, har gjort samma sak.

Sedan Nicolás Maduros företrädare Hugo Chávez tog makten i landet (till den svenska vänsterns jubel) har det befunnit sig i en nedåtgående spiral i ungefär samma ordning som alla de länder som utsatts för förtryckets ideologi:

Annons

Den socialistiska revolutionären tar makten med löften om välstånd och rättvisa. Han förstatligar fabriker och jordbruksmark. Livsmedelsbrist och brödköer följer. De som höjer rösten och ifrågasätter tystas. När brödköerna har blivit för långa införs matransoner – men för att skydda det socialistiska systemet krävs kontroll av medborgarna. Svält och fattigdom blir vardag. Medicin och enkla hygienartiklar tar slut. Det blir brist till och med på dricksvatten. Civila och politiska rättigheter kränks och inskränks. Och när protesterna mot förtrycket och fattigdomen spinner utom kontroll skickas militären in.

Så går alltid vägen mot den socialistiska utopin. Och aldrig lyckas den europeiska vänstern se vad som händer förrän den despot som de en gång kallade socialismens hopp är död och begraven – liksom alla de oskyldiga människor som avrättades på vägen. Den socialistiska gruppen i Europaparlamentet GUE/NGL, i vilken Vänsterpartiet ingår, har beklagat upproret och kallat det för ett kuppförsök.

Det har aldrig funnits något folkligt stöd för Maduro, men hittills har militären stått på hans sida, vilket också har inneburit dödligt våld för att skydda honom. År 2014 dödades fler än 40 demonstranter. År 2017 fler än 30. I början av förra veckan vädjade Guaidó till soldaterna att inte skjuta på demonstranterna – men hittills har minst 26 personer fått sätta livet till. Venezuela brukade vara Latinamerikas rikaste land. Det är dess äldsta demokrati. I dag dödas medborgare av regimen.

Efter att Guaidó utropat sig till övergångspresident och Donald Trump uttalat sitt stöd till honom höll Maduro ett tal på balkongen till presidentpalatset. I det sade han bland annat att Venezuela bryter sina diplomatiska relationer med USA och att amerikanska diplomater har 72 timmar på sig att lämna landet. Eftersom USA inte längre erkänner Maduro som president och inte heller menar att han har auktoriteten att skicka hem diplomaterna vägrade landet. Det var helt rätt, och mycket riktigt drog Maduro i går tillbaka sitt krav.

Det återstår fortfarande att se hur de närmaste dagarna utspelar sig – men den senaste veckans protester kan mycket väl vara landets bästa chans att återupprätta sin demokrati. Omvärlden bör göra allt i sin makt för att sätta press på Maduro att avgå frivilligt. Venezuelas folk förtjänar frihet.

catarina kärkkäinenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons