Venezuelas väg till träldom
President Nicolás Maduro vann föga förvånande söndagens presidentval i Venezuela. Socialistledaren fick enligt landets valmyndighet 68 procent av rösterna. Att kalla det som inträffade för ett val är dock att tänja väl mycket på ordets betydelse. Flera av oppositionens främsta ledare har förbjudits att ställa upp. Tidningar i landet har rapporterat om ett valdeltagande på 20 procent. Det är långt från de 48 procent som valmyndigheten hävdar. Oppositionskandidaten Henri Falcón har bland annat fördömt att vallokalerna hölls öppna långt efter stängningstid, att socialistpartiet följde med människor in i röstningsbåsen och att oppositionens vittnen och observatörer inte tilläts närvara under rösträkningen.
Under Maduros presidentskap har Venezuela vandrat vägen till fattigdom och träldom. Den politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen är extrem. Barn dör av hunger och sjuka förvägras vård. Regeringen försöker att dölja svälten för omvärlden och har därför slutat att förse internationella ekonomer med statistik från landet. Den senaste statistiken som finns att tillgå är från förra året då hälsoministeriet av misstag publicerade siffran 11 446 döda barn i undernäring under ett år. Röster ur oppositionen hävdar att regimen använder sig av hungern som ett verktyg för att hålla befolkningen i schack. Förra årets inrättande av en ny konstitutionell församling för att säkerställa presidentens enväldiga makt gav upphov till dagliga landsomfattande demonstrationer som under våren och sommaren brutalt slogs ned av regimen. Över hundra personer miste livet och tusentals skadades. Hundratals togs även som politiska fångar under året.
Den tragiska utvecklingen känns igen från socialistiska stater genom historien. Det gör även reaktionerna från den demokratiska vänstern. Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt – som år 2013 gratulerade president Maduro till vinsten samtidigt som Amnesty varnade för såväl mat- och medicinbrist som inskränkta civila och politiska rättigheter – har förvisso skrivit om söndagens presidentval: "Fria val kräver fri opposition, det saknar Venezuela. Maduros vanstyre skadar Venezuela och dess folk." I Europaparlamentet valde hans partigrupp dock att inte rösta för en gemensam resolution som fördömer utvecklingen i landet. Samtliga svenskar stödde den, förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vänsterns partigrupp GUE/NGL lade i stället fram en alternativ resolution som förskönar situationen i Venezuela och kritiserar hur EU och USA lägger sig i landets inrikespolitik.
Stödet till diktaturer är en röd tråd genom historien. När folken i Sovjetunionen, Centraleuropa och Östeuropa för femtio år sedan försökte att kräva frihet och demokrati ställde sig Vänsterpartiet på samma sida som ondskans imperium. I dag skyller de förtrycket i Venezuela på västvärlden. Nu som då är den socialistiska drömmen för stark – och nu som då är det människorna som tvingas leva i fattigdom och förtryck som sviks.
