Spänning för nervstarka läsare

När Julie är tretton år blir hon bortförd och kidnappad från sitt hem. I en garderob sitter hennes lillasyster gömd och iakttar vad som händer.

– Hon ser sin storasyster föras bort med en kniv i ryggen, men vågar inte göra något. Polisen kopplas in och alla vet att de första timmarna är viktiga, säger bibliotekarien Åsa Oxenmyr och tipsar om Andras döttrar, som är amerikanska författaren Amy Gentrys skönlitterära debut.

Familjen blir djupt skakad men lyckas ändå behålla hoppet om att Julie en dag ska komma tillbaka. Men timmar blir till dagar, dagar blir till månader och månader till år.

Mamman blir mer och mer frustrerad över att fallet inte får någon lösning – ingen kropp hittas, ingen kidnappare hör av sig, inga spår varken hörs eller syns.

– Många år senare ringer en ung kvinna på dörren och säger sig vara den försvunna dottern och familjen blir både glad och chockad, men snart börjar Julies mamma Anna tvivla på om flickan verkligen är den hon utger sig för att vara.

Hon försöker att förtränga sina känslor men det går inte. När hon blir kontaktad av en privatdetektiv, som tidigare varit polis och intresserat sig för ärendet, börjar ett smärtsamt sökande efter sanningen om den flicka hon hoppas är hennes försvunna dotter.

– Det finns många frågetecken, dessutom har familjen satt av pengar i en fond till dottern om hon skulle återvända. Mer än så ska jag nog inte berätta, säger Åsa Oxenmyr.

Hur blev du intresserad av boken?

– Faktiskt genom en recension som jag läste.

Brukar det gå till så?

– Ibland, andra gånger kan hända att jag blir tipsad om en bok av någon låntagare.

Vad är det som tilltalar dig i thriller- och deckargenren?

– Jag gillar spänningsläsning, men långt ifrån bara för spännande momenten, om jag säger så. Jag tycker det är intressant att få en inblick i hur någon tänker, varför någon begår ett brott. De här mer psykologiska problemen höjer storyn över gamla pusseldeckare. Jag tycker det blivit vanligare i dag. Andras döttrar är ett bra exempel, med en fängslande historia. Men som bibliotekarie läser jag förstås relationsromaner och mycket annat också.