Vägval för Älmhult när kommunhuset behöver bantas

Kommunledningsförvaltningen, alltså den del av kommunen som jobbar med till exempel olika strategiska frågor, måste spara.

När budgeten för 2018 skulle sättas stod kommunledningsförvaltningen inför ett sparkrav på sju miljoner kronor. En rad förslag på besparingar togs fram, varav många aldrig genomfördes. Konsekvenserna ansågs bli för svåra.

Däremot tog man bort integrationssamordnaren, kanslichef, folkhälsosamordnaren och administratörer, samt slog ihop näringslivssamordnaren med centrumutvecklingstjänsten.

Men faran är långt ifrån avblåst. Nu är en liknande situation aktuell igen.

En del besparingar är redan gjorda (”Under året har vi snålat och sparat där vi kan, och verkligen hållit igen där vi kan”, berättar kommunchefen), men det återstår två miljoner som ska sparas i år. Dessutom behöver 3,9 miljoner sparas nästa år.

Förvaltningen har själva kommit med ett antal besparingsförslag. Men de är väldigt tydliga med att det inte är något de rekommenderar. Genomförs besparingarna innebär det att kommunen måste sänka sina ambitioner. Och förvaltningen kommer inte kunna utföra sina uppdrag, menar de själva.

– Det är min absoluta bedömning på många av de delarna. Det är inte lösa skrämskott, det här är verkligt. Vi har väldigt begränsade resurser nu för att utföra det vi ska göra, säger kommunchef Roland Eiman.

Vilka uppdrag som får stå tillbaka kan han inte säga i nuläget.

Men han ser hellre att kommunen skjuter till mer pengar.

Politikerna diskuterade de nya sparförslagen i tisdags, men landade i att frågan skulle bordläggas. Man skjuter på beslutet tills man har haft tid att diskutera det mer bland partierna, berättar kommunalråd Eva Ballovarre (S). Beslut väntas på nästa eller näst-nästa kommunstyrelsemöte.

Är du oroad?

– Det bero på vad vi vill med Älmhults kommun, åt vilket håll vi vill, säger Eva Ballovarre.

– Om vi vill fortsätta att utvecklas och ha en fortsatt tillväxt så kommer vi inte kunna göra de här effektiviseringarna som kommunchefen har kommit med som förslag. Men vill vi stanna upp tillväxten och inte utvecklas i den riktning det finns beslut på så får vi ta de besluten. Det handlar om viljeinriktning, åt vilket håll vi vill.

Älmhult är en väldigt dynamisk kommun som växer, varför hamnar ni i det här läget?

– Det är växtvärk. Så är det. Det kostar att växa.

– Det största ekonomiska hotet mot Älmhult just nu är om vi inte fortsätter växa. Vi behöver fler människor som kommer hit, arbetar och betalar skatt för att kommunen ska finansiera både projekt som behövs för att vi ska växa och projekt som behövs även om vi inte växer. Det gäller investeringar i vägar, vattenverk, sopanläggningar. De sakerna behöver vi vare sig vi blir fler eller inte. Då är det mest intressant att vi växer. Det finns en bred politisk majoritet för det.

Utifrån att Älmhult måste växa, har Älmhult råd att göra de här besparingarna som innebär att man sänker ambitionsnivån?

– Jag hör ofta kritik om att det finns så många strateger i kommunhuset. Vad gör de? Vad gör all personal som jobbar i kommunhuset? Den kritiken får vi titt och tätt. Men tittar vi på hur framtiden ser ut så finns ett stort behov av hur vi planerar vårt samhälle för att människor ska må bra av att leva här. När det till exempel gäller miljön finns också stora behov av att vi ligger i framkant och tar bra och långsiktiga beslut. Då behövs kompetens på de områdena. Och så många strateger finns det inte i huset, säger Ballovarre.

Nu gäller det att göra tuffa prioriteringar, menar hon.

– Men det är klart att om tjänsterna försvinner sänks ambitionsnivån.