Crowdfunding – nytt sätt att stödja ny kultur

Crowdfunding innebär att människor, ofta via internet, ger små donationer till ett projekt de vill stödja. I detta fall kulturprojekt. På hemsidan crowdculture.se kan vem som helst bli medlem och donera pengar.

–   När många medlemmar vill stödja ett projekt aktiveras också offentliga medel, säger Sunny Sandström som är samordnare för kulturfrågor på Regionförbundet Södra Småland. När man kommer upp i en viss nivå genererar varje krona som publiken satsat ett stöd från det offentliga. Vi går då in med hälften av summan, så att det blir en hävstångseffekt.

Alla har möjlighet att lägga upp ett projekt man vill ha stöd för på hemsidan. Men för att det ska godkännas måste projektet uppfylla tre kriterier: det ska komma länets medborgare till del, vara ett nytt projekt, och innebära nya samarbeten.

Att söka projektstöd hos Regionförbundet innebär ofta ganska mycket pappersarbete och tuffa kriterier, vilket kan kännas omöjligt för en liten aktör att genomföra.

– Det gör att vissa kulturinitiativ inte når oss. Många bär på idéer som aldrig syns och inte får stöd, säger Sunny Sandström.

När Regionförbundet och landstinget jobbade med den nya kulturplanen inför 2012 var det många mindre kulturutövare som uttryckte just detta.

– Som stödsystemet ser ut i dag gynnas ofta de som redan är etablerade och som har fått stöd tidigare, säger Sunny Sandström. Det här är ett sätt att försöka ändra det.

Därför bestämde de sig för att ta en summa pengar från det befintliga projektstödet och lägga in i crowdfunding-systemet.

En förening som tänker prova på crowdfunding är Reaktor Sydost. De jobbar med att ge stöd och resurser till barn och unga som vill göra film. Deras filmare har dock inte problem med att få pengar för sina projekt, eftersom Reaktor Sydost fungerar som en mellanhand mellan filmarna och till exempel Regionförbundet.

– Vi ser jättemycket fram emot detta, säger Ida Qvarnström på Reaktor Sydost. Men det handlar främst om att människor får delta och påverka vad kulturlivet ska innehålla.

Men det finns också ett flertal problem med crowdfunding. Ett är att det lätt kan bli att enbart vissa populistiska projekt får publikens stöd.

– Det vore inte bra om all kultur finansierades på det här sättet. Men nu är det ju bara en liten pott, påpekar Ida Qvarnström. Det är viktigt att inte all kultur är det som publiken redan vet att de vill ha.

En annan risk med crowdfunding är att de privata finansiärerna kan kräva ett inflytande över kulturen i form av reklam eller genom att vilja styra innehållet.

– Det är farligt om kulturen blir beroende av sponsring och privat stöd, kommenterar Ida Qvarnström. Men jag hoppas att detta i stället ska kunna användas som en språngbräda för att öka det offentliga stödet. Att det visar politikerna att många är intresserade av kultur, och att kulturen behöver mer stöd.

Och, ska man verkligen behöva betala ytterligare för kulturen när man redan betalar skatt och ibland även inträde?

Sunny Sandström tycker att man ska ta frågorna på allvar, och fortsätta diskutera.

– Men det är ju frivilligt att gå in i det här systemet, och det ersätter inte att de andra stödformerna, de beprövade metoderna finns kvar.

Projektet med crowdfunding startar den 1 januari 2012 och håller på i två år framöver.