Kultur & Nöje

Nina Bouraoui: Om lycka

Kultur & Nöje ,
Foto:

Med prosa som en underbar storm att svepas med i är Nina Bouraouis ”Om lycka”.

Om lycka

Originaltitel: La vie heureuse

Författare: Nina Bouraoui

Översättning: Maria Björkman

Förlag: Elisabeth Grate

Artikeln publicerades 3 december 2016.

Det är 80-tal, champagne, Culture Club, Zürich, strandraggare som frågar om man knullar, aids är nyligen uppfunnet. Det är fumligt, övernattningar, maktspel, intriger och kroppar som bara dräller omkring, vad som verkar helt slumpmässigt, sökande, finnande, hårda och mjuka, följsamma och bestämda, matta och övertygande. Berättarjaget Marie intar en både ivrig och betraktande position samtidigt. Hon håller på att bli vuxen. De så kallade formativa åren. Så mycket öppnare än jag någonsin kan minnas att någon var, helt enkelt därför att Nina Bouraoui är den sortens författare som kan beskriva ens egna erfarenheter och upplevelser utan att man ens insett att man haft dem. Först när hon berättar känner jag igen mig.

Det är som Marguerite Duras. Det är som Birgitta Stenberg. Det är poesi, som en urkraft, som handlar om livet som kvinna utan att handla om kvinnolivet - Bourauoi är sin egen mall, sin egen skaperska. Fragmentariskt, skarpt, jordiskt, himmelskt, intuitivt, med hårt, hårt koncentrerade kapitel av granit. Ibland blir jag helt galen för att jag inte kan slänga ner sammanhangen och kronologin i ett Excel-dokument. (Som om jag ens behärskade det programmet.) Men Bouraouis prosa är som en underbar storm att bara svepas med av och längta tillbaka till när man själv spolats upp på en ny strand någon helt annanstans och fått nya bilder, nya ord, nya tankar. Det bara svindlar.

”Jag förstår inte. Man väljer inte att älska en flicka. Det är våldsamt. Det är instinkten. Det är huden som talar. Det är blodet som uttrycker sig. (…) Det är en fysisk lag. Det är en dragningskraft. Det är som Månen och Solen. Det är som stenen i vattnet. Det är som stjärnorna på himlen. Det är som sommaren och snön. Det är naturhistoria. Det finns kvar länge i kroppen. Det är oförglömligt. Det är ett rikt liv.”