Kultur o nöje

Wick med extra allt

Kultur o nöje ,
John Wick: chapter 2 levererar mer av allt som gjorde originalet underhållande.
Foto:

Alla mafiosos mardröm John Wick är tillbaka för att döda alla. Igen. Och det är faktiskt lika kul som första gången.

John Wick: Chapter 2

I rollerna: Keanu Reeves, Peter Stormare, Laurence Fishburne

Regi: Chad Stahelski

Visas på Filmstaden

Artikeln publicerades 23 februari 2017.

Ni kanske minns att John Wick (Keanu Reeves) hade gått i pension som professionell torped för att satsa på familjelivet. Tyvärr gick hans fru bort i cancer, men lämnade en liten beaglevalp efter sig för att ge maken en kamrat att dela sorgen med. Inte heller det varade länge. När en gangsterslyngel dödade hans hundvalp och snodde hans bil blev John Wick tvungen att gräva fram sitt gamla stål och avrätta större delen av New Yorks ryska maffia (oftast med två skott i huvudet) som hämnd.

Kapitel två börjar med att Wick konfronterar ytterligare en svensk som spelar rysk maffiaboss (förra gången Mikael Nyqvist, den här gången Peter Stormare) och sluter fred. Tyvärr dyker en gammal kollega från italienska maffian upp och kräver återgäldning för en gammal blodsed. John Wick måste resa till Rom och mörda en maffiadrottning. Efter uppdraget blir Wick jagad av både den italienska camorran och varje yrkesmördare i New York. Mest otur för dem, ärligt talat.

Uppföljaren har inte ett lika starkt hämndmotiv som en död hundvalp, men ger en större inblick i det spännande skuggsamhället av moderna samurajer som har sin egen valuta, hotell, skräddare, vapenbutik och infrastruktur. För att undvika spårning (antar jag?) används uråldriga växelbord och gamla mobiltelefoner med flipplucka för att marknadsföra nya kontrakt. Det underjordiska nätverkets hemlighet undermineras kanske en smula av att ALLA känner John Wick, också utanför den innersta kretsen. "Jobbar du igen?" frågar en polis ledigt efter att Wicks hus precis förvandlats till kaffeved av ett raketgevär.

Den haltande logiken och de stereotypa gangsterporträtten är en del av filmens självmedvetna charm, och huvudsaken är förstås de blodiga actionscenerna. Äckligt välkoreograferade pistoldueller och knäckande slagsmål som utnyttjar omgivningen på barnsligt kreativa sätt, och som tacksamt undviker billiga knep som skakig kamera och snabbklippningar.

John Wick: Chapter 2 fortsätter att flirta med gamla Hong Kong-filmer lika framgångsrikt som sin föregångare, med extra allt.