Få ljus i mörkret

Ledare Artikeln publicerades

I mitten av januari presenterade organisationen Open Doors årets upplaga av den så kallade World Watch List, som med obarmhärtiga siffror och diagram visar kristnas utsatthet i världen.

Till alldeles nyligen verkade denna förföljelse vara i det närmaste okänd i svensk debatt. Att kristna är en hotad religiös minoritet på många håll i världen har befunnit sig i total skugga.
Jag minns när de första rapporterna om kristnas svårigheter i Syrien kom i public service, i en nyhetssändning där ögonvittnen berättade om förstörda kyrkor. I ett inslag någon dag senare ägnade SR:s Johanna Sjövall ett reportage åt att avfärda uppgifterna som osannolika. Men efter ytterligare några dagar kom så FN-rapporter om våld mot kristna.

Andra grupper, som jeziderna, är även de hårt drabbade. I själva verket pågår nu ett religionskrig mellan sunniter och shiiter, som till viss del påminner om Europas tidigare religionskrig. Hur det ska sluta vet vi inte. Det vi vet är att människoliv skördas oavbrutet och att de religiösa minoriteterna i Mellanöstern är på väg att rensas ut.
Open Doors har arbetat fram denna lista årligen under lång tid. Det som är den mörka utvecklingen är att förföljelsen av kristna idag har ökat så mycket att länder som tidigare fanns med bland de femtio värsta nu har fallit ur listan: inte på grund av att situationen förbättrats, utan för att de ”konkurreras” ut av länder som idag blivit så mycket värre än tidigare.

Under mer än ett decennium har Nordkorea toppat listan. Open Doors mäter förtrycket genom att titta på hur fri man är som individ, hur det sociala sammanhanget och familjelivet ser ut och på vilket sätt det fungerar att vara kristen och medborgare. Diskriminering för att du är kristen kan ske på alla dessa områden, genom korruption eller diktatorisk paranoia. En punkt man mäter är givetvis det våld människor utsätts för.

Det enskilt största skälet till ökat förtryck av kristna i världen är den utbredande extrema islamismen. Dessa länder utgör fyrtio av de femtio på listan, arton av de tjugo översta. En alarmerande utveckling har skett i södra Afrika, där länder som Kenya har en oroande situation. Förändringen sker inte över en natt, utan utgör ett slags smygande islamisering av samhället.
I Mellanöstern har de extrema krafterna fått till konsekvens att även moderata muslimer börjar uppträda mer rättroget, av rädsla för repressalier om de inte gör det.

De Palestinska områdena hamnade på förra årets lista på plats trettiofyra. I årets mätning kan man se ett ökat tryck mot kristna i dessa områden, då man hamnat på plats tjugosex. Det är en ganska stor negativ förändring och man kan även utifrån denna starkt ifrågasätta den svenska rödgröna regeringens tajming vad gäller erkännandet av Palestina.
Finns det då inga positiva tecken? Jo, faktiskt. Det tycks som att västvärldens makthavare börjar förstå vikten av religiös samverkan, kunskap om religion och arbete mot extremism. Likaså växer nya samarbetsrelationer fram mellan kristna och muslimer i Mellanöstern, då människor sammansvetsas på grund av oroligheterna. Så, några ljus i mörkret finns det allt. Det räcker inte, men kanske är det ändå en början.

Annika Borg