Annons

Full fart fram till jul?

Annie Lööf som ny sonderingsperson representerandes hela Alliansen? Nej. Det var bra att Kristersson och Bush Thor satte stopp för den idén. Dels är hon inte en legitim representant för Alliansen, dels mår inte trovärdigheten för det svenska partisystemet bra av att detta drar ut på tiden ytterligare i form av fler kafferep.
Ledare • Publicerad 6 november 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Istället ställs nu saker äntligen på sin spets. Partierna tvingas ut ur de slutna rummen för att bekänna färg inför Sveriges Riksdag valda representanter såsom sig bör. Att talmannen ger Ulf Kristersson det första försöket är logiskt.

Efter moderatledarens presskonferens igår fick både Lööf och Björklund bråttom att beklaga sig över att det inte blev en Lööf-sondering. Med undertonen riktad mot allianskollegorna. Det är värt att notera inte bara som ännu ett studiefall av borgerlig splittring, utan som tecken på vad som kanske är att vänta framöver.

Annons

Centern och Liberalerna har gett orimliga löften under hela valrörelsen. De skall rösta bort Löfven, rösta på Kristersson som statsminister och under inga omständigheter ge Sverigedemokraterna något inflytande. Det är oförenliga positioner, och den egentliga anledningen till att regeringsförhandlingarna har tagit så exceptionellt lång tid. Det finns bara två sätt att komma ur det hörn de målat in sig i, och det är antingen att genomgå ett extraval eller att ändra sig. Utgår man från att de trots allt hellre ändrar sig än riskerar ett extraval måste de hitta ett sätt att förklara det oundvikliga löftesbrottet.

Det är här det där med sonderingen kommer in. Man gör gällande att det där med samverkan med Socialdemokraterna är något som inte har undersökts tillräckligt djupt. Kristersson gick inte ända ned i botten med den lösningen när han sonderade, hävdas det. Deras formella position är alltså att det är för tidigt för att gå till en votering där de de facto tvingas välja mellan en (halv?) alliansregering med passivt Sverigedemokratiskt stöd och att medverka till att en sådan regering fälls. Det är förstås en tokig uppfattning. Socialdemokraterna har sagt var de står och har inget att tillägga. Men det handlar om att rigga villkoren för en intern svekdebatt.

Det är just med hänvisning till den där tokigheten under armen som Centern och Liberalerna kan fälla Kristersson nästa vecka, för att sedan fälla även Stefan Löfven – för att Annie Lööf sedan skall få det där sonderingsuppdraget till slut. Och då är det två voteringstillfällen kvar innan ett extraval skall utlysas. Lööf kan då å både sina och Björklunds vägnar sondera ända in i kakel som det numera heter, och till och med försöka baxa igenom en mittenregering, men bli fälld. Då, men först då, kan de – som de själva ser det – förklara för resten av världen att det inte finns något annat att välja på än att rösta på just den regeringskonstellation som nästa vecka kommer att presenteras för riksdagen – trots stödet från Sverigedemokraterna.

Så det finns en betydande risk att Kristersson misslyckas i sitt första försök. Och att processen därefter drar ut på tiden fram till jul, precis som Björklund tidigt förutspådde. Men det finns också, trots allt, anledning att vara optimist om slutresultatet.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons