Annons

Kränkande metoder i Kronobergs skolor

Ledare • Publicerad 29 april 2011

Betänk följande situation. Ett barn blir uppmanat av sin lärare att inför sina klasskamrater berätta om sin pappas alkoholism, sin mammas psykiska sjukdom, om eventuella sexuella övergrepp eller andra traumatiska upplevelser.

Har ett barn tillräckligt stark integritet för att svara nej i ett sådant läge?

Annons

Det är dessvärre ingen hypotetisk frågeställning.

P1 Kalibers granskning av ämnet "livskunskap" förra året visade att det förekommit att elever inte fått betyg om de vägrat berätta om sina trauman inför klassen.

Livskunskap förekommer uppskattningsvis i ett hundratal kommuner. Ingen statistik finns dock tillgänglig om hur många skolor som köpt (sic!) in konsulter och program för att skapa ett ämne som ligger helt utanför läroplanen. Skolverket har inte gjort någon mätning.

Landstinget i Kronoberg har däremot gjort en utvärdering av ett av de mest populära programmen. SET fick fäste i Ljungby 2006 och spred sig därefter i länet. I den utredning FoU inom landstinget Kronoberg tog fram förra året konstateras att 1 150 personer inom skolan fått SET-utbildning.

Vad är då SET? Förkortningen står för social och emotionell träning. Det har utarbetats av läraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber, som reser runt i landet och säljer in sitt koncept.

Skolinspektionen är föga imponerad över hennes metoder. Upprinnelsen är en anmälan mot en skola i Spånga som använder sig av SET, som Svenska Dagbladet uppmärksammade på torsdagen. Kritiken är hård. Ingen plan finns för att hantera konsekvenserna av att berätta om jobbiga minnen. Socialstyrelsen, som citeras av Skolinspektionen, anser inte att det är lämpligt att barn får dela med sig av den här typen av känslor i grupp. Risken är att förekomsten av kränkande behandling istället för att minska ökar. Lägg där till följande: Statens beredning för medicinsk utvärdering konstaterade 2010 att metoderna inte uppfyller kraven för vetenskaplighet. Skola och vetenskap – begrepp som normalt hör ihop.

Men inte på det här området. Skolan har blivit en social och emotionell experimentverkstad med barn som försökskaniner.

Hur har skolpolitikerna kunnat fatta beslut om detta? Det överraskande svaret är: det finns inga beslut. I Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö är det samma sak. Information har nått politikerna, men inget mer.

Än konstigare blir det när det visar sig att det är Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen i Kronoberg som valt att gå samman i ett samverkansprojekt för att utbilda skolpersonal i SET. Vad har dessa aktörer med skolan att göra? Ingenting. Ändå är dessa institutioner med och styr en kommunal verksamhet, över huvudet på skolpolitikerna.

Vad är förklaringen till att inte fler föräldrar reagerat över metoder som bjuder lärare att uppmana elever att "sänka" varandra - en övning där elever av läraren uppmanas att förnedra varandra i syfte att höja den sociala kompetensen?

Annons

Den familj i Spånga som anmälde ärendet till Skolinspektionen gjorde det först efter att ha fått reda på att deras barn, i årskurs tre och fem, uppfattat det som en regel att inte få berätta vad som hänt på lektionerna – inte ens till sina föräldrar.

Det finns och bör finnas ett fostrande inslag i skolans värld. Men gränser måste upprätthållas. När läraren utmanar den personliga integriteten och bryter sig in i det privata rum som tillhör familjen är det inte längre värdegrundsarbete det handlar om, utan något annat helt utanför skolans kompetensområde.

Det finns bara en sak att göra för länets skolpolitiker: kör ut månglarna ur templet!

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons