Vinst ger bättre äldrevård

Ledare Artikeln publicerades

Frågan om privata aktörer inom välfärden är ständigt närvarande i debatten. Inte sällan är det ideologiska utgångspunkter som styr samtalet.

Så jämfördes exempelvis nyligen privat vård med sovjetiska utrotningsläger av chefen för den fackliga tankesmedjan Katalys, finansierad av LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko.

Men när Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, betraktar privatiseringarna är slutsatsen att äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar. Inget pekar på att privata aktörer snålar in på kvaliteten för att öka sin vinst. Snarare finns stöd för att påstå motsatsen. Enligt de flesta av Socialstyrelsens kvalitetsmått presterar de privata utförarna bättre, även om personaltätheten är något högre i offentlig regi. Intressant nog lyfts också statistik fram som visar att chansen att leva längre är större i de kommuner som valt att upphandla äldrevård.

Nu ska man inte dra allt för stora växlar på enskilda slutsatser. I alla delar är heller inte forskningen enig. Men mycket pekar ändå på att det är relativt små skillnader både vad gäller kostnader och kvalitet mellan privat och offentligt driven vård. De äldre är också ungefär lika nöjda oavsett utförare, samtidigt som de är starkt positiva till möjligheten att kunna välja. Det framhålls dock av ESO-rapporten att skillnaderna är desto större när det gäller särskilda boenden för äldre. Här presterar de privata utförarna betydligt bättre, vilket står i strid med vad som ofta görs gällande i den allmänna debatten.

I stället för att avfärdas så betonas dessutom vinstmotivets betydelse för kvaliteten. Samtidigt varnar författarna Mats Bergman och Henrik Jordahl, professor respektive docent i nationalekonomi, för att dåligt utformade regler och svag tillsyn kan leda till att kortsiktiga aktörer kan tjäna pengar på sänkt kvalitet. Å andra sidan är slutsatsen att det inte inträffat på marknaden. För att få vinstintresset att dra åt rätt håll, det vill säga mot en bättre omsorg, föreslås bland annat en hårdare kvalitetsprövning, striktare krav och en bättre uppföljning.

ESO-rapporten påminner också om att de kommunala monopolen var förknippade med en rad problem, bland annat ett likriktat tjänsteutbud och en svag ställning för de äldre. Det torde oroa invånarna i de 152 av landets 290 kommuner som fortfarande inte öppnat upp äldrevården för mångfald och konkurrens.