Lobbyn

Skolavslutningar i kyrkan är ingen gammal tradition

Lobbyn Artikeln publicerades

Varför ska skolan som en del i undervisningen – och därmed med obligatorisk närvaroplikt – välja just en kyrka som lokal för sin terminsavslutning? Det vanligaste har under många år varit att avslutningen sker klassvis i respektive klassrum, skriver Ingvar Gustafson, Växjö.

Som vanligt rasar i adventstid debatten om skolavslutningar i kyrkan. Skolverket skrev på DN Debatt om riktlinjer för rektorer gärna i kyrkan men utan religiösa inslag från prästen. Artikeln gav flera hundra kommentarer på nätet plus lika många kommentarer till kommentarerna.
Programmet Debatt i SVT blev ett mer än vanligt upprört ordslagsmål mellan en präst, en humanist och en rektor plus en försynt kommentar från en muslim. Svenska Dagbladet har 1:e advent två större debattartiklar från en ledarskribent och biskopen i Lund.
En ungmoderat politiker skrev på Newsmill att ”skolavslutningar har hållits i kyrkan i flera decennier och har kommit att bli en av de mest folkkära traditionerna. Det är ingen som vinner på att trampa ned gamla traditioner”. (Observera att i flera dec
I dag tycks gamla traditioner kunna uppstå hur snabbt som helst. Jag själv och hust­run, nu pensionärer, har aldrig haft skolavslutning i kyrkan, inget av våra 60-talsbarn har haft det och inget av våra 90-talsbarnbarn. Det finns de som menar att det här är en gammalkristen men modern protest mot det mångkulturella Sverige och att invandrarna ska ta till sig vårt sätt att vara. Är det också gamla traditioner att ha Lussefest med fylledebut på natten för skolelever vid den så kallade kristna (katolska) Luciahögtiden eller att sjunga fy fan va vi är bra i stället för Studentsången?
En annan variant av traditionsskapande är att man i dag ofta talar om skolans adventsfirande i stället för skolavslutning. Den hopblandningen av två skilda företeelser finns både i Skolverkets DN-artikel och i den allmänna debatten.
Vår egen biskop Jan- Olof Johansson skrev i Smålandsposten den 30 november om att skolele­ver är välkomna att ta del av adventssamlingar i kyrkorna. Biskopen har naturligtvis rätt i att ett adventsfirande i kyrkan inte kan ske utan religiösa inslag, något sådant vore ju helt absurt. Det är som om skolan skulle tacka ja till en inbjudan från Växjö Lakers att komma till Vida Arena där sportchefen eller tränaren skulle prata på villkor att han inte nämnde något om ishockey.­ Det är däremot svårt att förstå biskopens åsikt att Skolverket genom sin lagtolkning av en icke-konfessionell skola bidrar till misstänkliggörande och utanförskap i samhället.
Men den avgörande frågan är ju: Varför ska skolan som en del i undervisningen, och därmed med obligatorisk närvaroplikt, välja just en kyrka som lokal för sin terminsavslutning? Det vanligaste har under många år varit att avslutningen sker klassvis i re­spektive klassrum, eventuellt med utdelning av betyg. Vill man göra det i en större lokal tillsammans så finns gymnastiksalar, aulan eller externa samlingslokaler. På det sättet slipper ju rektorn hela den löjliga diskussionen om val av rätt psalmer och präst eller inte präst.
Adventsfirande tycker jag är något helt annat än skolavslutning. Det sker i kyrkorna under fyra söndagar och inte på skoltid. Kyrkorna är öppna för alla.
Ledarskribenten i SvD slår in en vidöppen dörr när hon skriver: ”Advent är en kristen högtid och kan därför omöjligen firas som något annat. Alla får gå i kyrkan och fira advent men det är förstås inte obligatoriskt! Dit kan alla barn, föräldrar och andra vuxna gå eller slippa gå, även de förhatliga sekularisterna och religionsfobikerna” (Maria Ludvigsson, SvD).
Och som Skolverket framhåller har man självfallet inga synpunkter på om kyrkan vill anordna en frivillig samling för elever, föräldrar och skolpersonal utanför skoltid och utanför skolans verksamhet. Detsamma måste givetvis också gälla andra samfund och trosriktningar.
INGVAR GUSTAFSON