Ballongsprängning räddar allt fler hjärtpatienter
Vid thoraxkliniken på sjukhuset har kranskärlsundersökningar pågått sedan 1993. Några år senare, 1996, påbörjades planerna att starta en fullfjädrad thoraxklinik som sköter hela kedjan, från diagnostik i röntgen till behandling med ballongsprängning (PCI) och thoraxkirurgi, som by-pass och hjärtklaffoperationer.
Mer by-pass tidigare
När verksamheten startade för knappt tio år sedan var det
by-pass-operationerna som var i fokus. By-pass var det vedertagna sättet att behandla kranskärlssjukdom. By-pass (en förbikoppling) innebär att läkaren utför en öppen kirurgi i bröstet och skapar nya förbindelser mellan stora kroppspulsådern och kranskärlet. Blodet kan därmed ledas förbi det förträngda området. Behandling med ballongsprängning användes inte lika mycket då. Men i dag håller ballongsprängningarna på att ta över och by-pass-operationerna blir färre.
Kan göra mycket mera
- Tekniken har blivit bättre och vi kan göra mera i dag. Vi kan ta oss an svårare, mer farligare och många olika förändringar, säger överläkare och kardiolog Carl-Magnus Pripp.
När en patient insjuknar i hjärtinfarkt sker en direkttransport i ambulans till thoraxkliniken i Karlskrona. Detta sker genom ett vårdavtal mellan Landstinget Kronoberg och Blekinge läns landsting.
Patienterna åker till Blekingesjukhuset utan att ta omvägen om ett sjukhus i Kronoberg. Tidigare gavs trombolysbehandling av hjärtinfarktpatienterna och ambulanserna utrustades med dessa läkemedel. Trombolys är ett propplösande läkemedel som kan ges i ett akut skede. Men denna behandling ersätts nu till stor del av ballongsprängningstekniken (PCI - som står för percutan coronar intervention).
Värdefulla minuter
- Efter att en doktor har konstaterat hjärtinfarkt är det direkt-PCI som som gäller. Patienten måste nå oss inom två timmar efter en första kvalificerad medicinsk kontakt. Varje minut är värdefull, säger Carl-Magnus Pripp.
En trombolysbehandling kan dock ges ändå, om transporttiden överskrider två timmar, men då ska den ges inom tre timmar efter insjuknandet.
Färre återfall i sjukdomen
Utvecklingen av PCI har varit stor de senaste åren och den får allt större betydelse för att behandla kranskärlssjukdom. Antalet patienter som får ett återfall i sjukdomen minskar stadigt. För några år sedan kom en tredjedel av patienterna tillbaka. I dag är man nere i under fem procent.
Vid en PCI-behandling för läkaren in en plastslang i pulsådern från ljumsken. I ett första skede måste dock en diagnostik ske med kranskärlsröntgen. Med hjälp av ett kontrastmedel som sprutas in går det att upptäcka var förträngningen sitter. Den syns i form av ett avbrott i kärlet.
En röntgenkamera filmar hjärtat i olika vinklar som granskas av läkaren.
- Efter denna angiografi kan man ta ställning till om man ska göra en ballongsprängning, by-pass-operation eller inte vidta någon åtgärd alls, förklarar Carl-Magnus Pripp.
PCI-behandlingen innebär att en liten ballong förs in genom plastslangen ut till förträngningen och där vidgas denna under högt tryck. Trycket motsvarar runt 20 atmosfärer (i ett bildäck råder cirka 2,5 atomsfärer). Förträngningen (stenosen) i kranskärlet vidgas, ett stålnät sätts fast (stent) och blodet kan nu åter komma fram. På så sätt slipper patienten besvär med kärlkramp. Däremot går det inte att rädda hjärtvävnad som har skadats efter syrebrist under en längre tid, vilket en akut hjärtinfarkt kan medföra.
Stentar avger läkemedel
De så kallade stentarna, som utgörs av ett litet metallnät, är av central roll. Ett problem tidigare har varit att stenten kan orsaka en vävnadsväxt i kärlet och därmed kan en ny förträngning uppstå. Stentar som utsöndrar läkemedel används därför allt oftare. Läkemedlet som är en form av cytostatika hämmar lite av läkningsprocessen och man slipper ärrbildning i kärlen.
- Kostnaden för dessa stentar är betydligt högre än de gamla, men i minst nio av tio fall använder vi dessa, då resultaten är bättre.
Carl-Magnus Pripp ser en fortsatt utveckling av PCI-tekniken. Han tror på biokompatibla stentar, det vill säga material som kroppen löser upp på egen hand.
- Vi kommer att kunna behandla flerkärlssjukdom framöver med PCI och även utnyttja datortomografin bättre, för exempelvis utredning av patienter som ska klaffopereras.
