Första jätteplaneten runt en vit dvärg

Den nu upptäckta planeten är en så kallad exoplanet, eftersom den befinner sig utanför vårt eget solsystem. På 1 500 ljusårs avstånd från jorden i Kräftans stjärnbild, närmare bestämt.

Beräkningar visar att medan stjärnan är liten och varm, så är planeten stor och kall. Stjärnans yttemperatur antas nämligen vara 28 000 grader Celsius, vilket innebär att den är fem gånger hetare än solen. Planeten är däremot full av is och minst dubbelt så stor som stjärnan.

Till råga på allt roterar planeten förhållandevis nära stjärnan, "bara" på ett avstånd av 10 miljoner kilometer. Detta får planetens atmosfär att förångas i en takt av 3 000 ton per sekund och samlas i en gasskiva runt stjärnan, vilket gjorde det möjligt för forskarna att upptäcka den med hjälp av Very Large Telescope i Chile.

– Planeten går inte att se. Upptäckten gjordes i stället med hjälp av spektroskopi där man har analyserat vilka ämnen som finns i gasskivan. Då upptäckte man svavel och andra lättare grundämnen som omöjligt kan finnas inne i en stjärna. De modelleringar som sedan bäst stämde överens med spektroskopin visar att det mest sannolika är en Neptunus-liknande planet som roterar nära den här vita dvärgstjärnan, säger Johan Warell, astronom och representant för Europeiska sydobservatoriets (ESO) utåtriktade verksamhet i Sverige.

Upptäckten visar också på vilket öde som väntar vårt eget solsystem i en avlägsen framtid.

Under huvuddelen av sina liv förbränner stjärnor väte till helium. Men när bränslet väl tar slut sväller de upp hundratals gånger sin ursprungliga storlek och slukar allt i sin väg. På så sätt kommer även vår sol, om en fem miljarder år sisådär, att svälla upp och sträcka sig förbi Merkurius och Venus och, antagligen, även jordens bana.

Det som sedan händer är att stjärnan kastar sina yttre atmosfärlager ut i rymden. Kvar blir en stjärnrest, en vit dvärg som fortfarande är mycket het, men där det inte pågår någon energiproduktion.

Eftersom den nu upptäckta jätteplaneten kretsar så pass nära den vita dvärgstjärnan innebär det att den i så fall skulle ha roterat inuti stjärnan när den var en röd jättestjärna.

– Eftersom detta inte kan ha varit fallet, måste den han vandrat till sin nuvarande plats. Hur detta gick till vi vet ännu inte, men det kan ha skett genom att dess gravitation samverkat med gravitationen från andra planeter, som samtidigt vandrade utåt. Det kan också finnas andra förklaringar. Oavsett vilket är det en väldigt intressant och ovanlig observation, säger Johan Warell.