Annons

Skolverket bidragsgranskar fler huvudmän

Skolverket utvidgar sin granskning till ytterligare 15 skolhuvudmän för att se om de har rätt att ta del av det så kallade likvärdighetsbidraget.
Granskningen kan leda till att skolhuvudmännen blir återbetalningsskyldiga.
Utbildning • Publicerad 30 september 2019
Fem kommuner och tio fristående skolhuvudmän som sökt och fått likvärdighetsbidraget granskas av Skolverket. Arkivbild.
Fem kommuner och tio fristående skolhuvudmän som sökt och fått likvärdighetsbidraget granskas av Skolverket. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Likvärdighetsbidraget innebär att landets skolhuvudmän delar på flera miljarder kronor i syfte att minska klyftorna mellan skolor och kommuner. De skolhuvudmän som har störst behov får en större andel av bidraget per elev.

Men bidraget är villkorat. Kommunen eller den fristående huvudmannen får inte dra ned på sina egna undervisningskostnader samtidigt som de tar emot bidraget. Detta har hittills fått till följd att sju skolhuvudmän, ett företag och sex kommuner, blivit återbetalningsskyldiga. Beslut i fler ärenden väntas inom kort.

Fem kommuner

Annons

Och uppföljningarna fortsätter. De huvudmän som nu granskas är kommunerna Ale, Hofors, Hylte, Hudiksvall och Vaggeryd. Vidare de fristående huvudmännen Al-Azharstiftelsen, Bellevueskolan AB, Elma Scool AB, Frihab AB, Global Bridge i Sverige AB, Korallens Friskola AB, Landskrona School of Sports AB, Montemini Hbgs Montessoriskola AB, Safirskolan AB i Göteborg och The Learning Lab i Stockholm AB.

– Vi plockar ut huvudmän utifrån den kännedom vi har om deras ekonomiska status. Vi ska vara där det finns en hög risk för att man gjort fel med bidraget. Vi tror alltså att det finns en större risk att dessa huvudmän sänkt sina kostnader, säger enhetschef Andreas Spång vid Skolverket.

Vad gäller Al-Azhar har stiftelsen blivit skyldig att betala tillbaka 1,1 miljoner kronor av andra bidrag den fått från Skolverket.

Oönskad effekt

Samtidigt som Skolverket gör sina granskningar har myndigheten också påpekat för regeringen att villkoren kan få oönskade effekter.

– Det finns en ganska stor oro bland framför allt kommunala huvudmän, kopplad till en väntad lågkonjunktur. De kommuner som måste sänka sina kostnader, därför att de inte har råd med annat, vågar inte söka statsbidraget, säger Andreas Spång.

Om kommuner med bättre ekonomi kan fortsätta att ta del av bidraget riskerar detta "att förstärka ojämlikheten i finansieringen av skolan", sammanfattade Skolverket i sin utvärdering i augusti.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har aviserat att översyn av bidragsvillkoren, men mer än så är inte känt.

– Om det blir en ändring av statsbidraget är det är rimligt att tro att det sker först vid årsskiftet, säger Andreas Spång.

Anna Lena Wallström/TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons