Högre elpriser gör boendet dyrare

Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen det senaste året, enligt Nils Holgersson-rapporten, som bland annat Sabo, Hyresgästföreningen och HSB ligger bakom.

Och utvecklingen drivs framför allt av stigande elpriser - som med elnätsavgifter, elhandelspriser och skatter inkluderat - ökat med i genomsnitt 20,5 procent sedan 2017.

"Gör stora vinster "

Enligt Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, är det elnätsföretagens monopolställning som utgör det stora problemet.

Svenska hushålls boendekostnader skiljer sig kraftigt mellan kommuner och procentuellt är det avgifterna för vatten, avlopp och sophämtning som skiljer mest.

Prisnivån i landets tio största kommuner ligger klart under rikets medelnivå, delvis beroende på att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta områden. Men det kan inte vara den enda förklaringen, hävdar Nils Holgersson-gruppen.

Deras beräkningar visar att det kan kosta hela 900 kronor mer per månad att bo i en lägenhet i Munkedal i Västra Götaland jämfört med i Luleå i Norrbotten.

Skärpning på väg

Den största skillnaden i kronor per kvadratmeter står dock elen för. Energimarknadsinspektionen, som har i uppdrag att godkänna elnätsföretagens avgiftsutrymme, ser inga problem med att elnätsavgifterna varierar - däremot den kraftiga prisökningen generellt. Deras beräkningar visar att elnätföretagens investeringar motsvarar ungefär en procent i höjda avgifter per år. Alltså en begränsad del av elnätsföretagens höjningar de senaste åren.

Ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten säger att företagen lyckats öka sin tillåtna avkastning genom domstolsprocesser.

Med det skärpta regelverket som regeringen beslutade om i augusti och som införs år 2020 hoppas man dock på ett tydligt avbräck i utvecklingen.

TT