Första räntehöjningen på åtta år närmar sig

Nordeas och SEB:s ekonomer drar samma slutsats som Breman utifrån inflationssiffrorna för september från Statistiska centralbyrån (SCB).

Riksbanken, med den rekordlåga styrräntan på minus 0,50 procent, har själv flaggat för att de planerar att höja räntan antingen i december eller februari.

Oväntat högt

Den så kallade KPIF-inflationen, där effekterna av ändrade boräntor räknats bort, lyfte till 2,5 procent i september, vilket var oväntat högt. Och KPIF-inflationen exklusive energipriser lyfte till 1,6 procent - i linje med Riksbankens prognos.

Bakom det generella inflationslyftet ligger högre boendekostnader, stigande el- och drivmedelspriser samt högre matpriser. Högre priser på kläder och skor, troligen med koppling till en svagare krona, bidrar också.

En särskilt viktig faktor inför räntehöjningen, när den nu kommer, är utvecklingen för de svenska tjänstepriserna. De steg med 2 procent i september.

Fast helt säker på en decemberhöjning ska man inte vara. Det kan hända mycket på vägen dit.

Höjningen förutsätter bland annat att det svenska inflationsutfallet för oktober och november också pekar i rätt riktning och att den stökiga situationen på världens börser inte spårar ur, enligt Breman.

Turbulent läge

Hon tror inte den korrigering på börserna på Wall Street, som just nu skakar världsmarknaden, räcker för att rucka på räntehöjningsplanerna.

Breman räknar just nu med turbulenta marknader en tid, bland annat då USA:s handelskonflikter riskerar att trycka upp inflationen i USA och därmed pressa upp ränteläget och dollarn ytterligare.

TT