Miljardexport slås ut av USA-sanktioner

Svenska företag måste göra en affärsmässig bedömning, är beskedet från Marshall Billingslea, som leder en delegation från Trumpregeringen som just nu är på rundresa i de nordiska huvudstäderna för att förklara USA:s sanktionspolitik.

Hårdare villkor

Han tillägger att det inte är aktuellt att diskutera några undantag.

För att ta bort de nya Iransanktionerna kräver Trumpregeringen inte bara ett hårdare kärnenergiavtal, utan även att Iran avbryter sitt program för långdistansrobotar och upphör med att finansiera vad USA beskriver som terrorism i Mellanöstern.

Men det är inte fråga om att få till ett regimskifte i Teheran, enligt Marshall Billingslea:

Sanktionerna mot Ryssland har samtidigt skärpts med hänvisning till att Trumpregeringen ser en rysk koppling till giftmordförsöket på den före detta ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter i London i mars.

Liksom för Iran väntar i november en ny runda USA-sanktioner även för Ryssland, om ryssarna inte med trovärdighet kan visa att de inte har några lager av kemiska vapen och öppnar upp för internationella inspektioner för att bekräfta det.

När det gäller Ryssland är klyftan mellan EU och USA betydligt mindre än i frågan om Iransanktioner, som slår hårt mot många företag i EU. Svensk varuexport till Iran lyfte med nästan 60 procent till 2,5 miljarder kronor under årets första halvår. I höst väntas dock en kraftig nedgång.

Drabbar alla

Stora svenska företag och banker gör oftast som Washington vill. Då återstår bara småföretag utan amerikansk exponering. Möjligen även vissa nischade företag inom livsmedels- och läkemedelssektorn, som inte omfattas av sanktionerna.

En svensk storspelare i Iran är buss- och lastbilstillverkaren Scania. Bolaget har redan strukit stora iranska avtal i orderboken och brottas även med hur man ska göra med alla serviceåtaganden i Iran, som sträcker sig långt in i framtiden.

Osäkrare värld

En EU-förordning förbjuder sedan den 7 augusti företag i EU att dra sig ur Iran till följd av USA:s sanktioner. Men trots hotet om EU-böter antas det bli verkningslöst, då stora företag i kalkylen även måste väga in risken att stängas ute från USA.

Ann Linde ser nu en risk att ett ekonomiskt isolerat Iran inte längre ser någon poäng att följa kärnenergiavtalet från 2015.

Samtidigt har svenska banker hamnat i kläm. De måste nu välja om de ska följa direktiv från Washington eller Bryssel.

TT