Nordeaflytt antas öka riskerna på kort sikt

Sårbarheter kvarstår

Ingves pekar bland annat på att det svenska banksystemet förblir stort i förhållande till BNP även efter Nordeas flytt och att svenska myndigheters inflytande över tillsynen av Nordea minskar efter en flytt.

Hur kraven efter en flytt utformas avgörs dock i slutändan av det gemensamma banktillsynssystemet SSM i Frankfurt, där ECB och euroländernas tillsynsmyndigheter fattar besluten.

När det gäller nödkrediter till Nordea i ett krisläge hamnar ansvaret efter flytten i första hand på centralbanken i Finland, även om det skulle gälla ett akut behov av likviditetsstöd i form av svenska kronor.

På längre sikt ser Ingves att svenska risker kopplade till Nordea kan minska. Men det förutsätter att EU:s bankunion utvecklas och tar över ansvaret för att hantera bankproblem från enskilda medlemsländer.

Största hotet

Frågan om Sverige bör gå med i bankunionen är enligt Ingves ytterst en fråga som svenska politiker ska avgöra.

I rapporten slår Riksbanken samtidigt fast att svenska hushålls fortsatt höga och växande skuldsättning utgör det största hotet för svensk ekonomi.

"Sedan i höstas har priserna på bostäder fallit medan de svenska hushållens skulder har fortsatt att öka snabbare än deras inkomster", skriver Rikbanken i sin rapport och tillägger att prisfallet verkar hänga samman med ökat utbud av dyrare bostäder.

Ett större prisfall kan inte uteslutas, enligt Riksbanken, som varnar för "allvarliga konsekvenser makroekonomiskt" och för den finansiella stabiliteten om så blir fallet. I rapporten efterlyser Riksbanken därför mer åtgärder för att hantera vad man beskriver som en dåligt fungerande bostadsmarknad och ett defekt skattesystem.

TT