TT-Inrikes

Fler hot mot politiker i sociala medier

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Hoten mot förtroendevalda ökar - och det tycks framför allt vara sociala mediers fel. För nästan en av tre har hoten lett till någon form av självcensur, enligt en ny undersökning(TT)

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för trakasserier, våld och hot har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016, enligt en undersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar under Almedalsveckan.

Mest utsatta är riksdagspolitiker. Bland dem har utsattheten ökat från 60 till 66 procent. Bland ledamöter i kommunfullmäktige har den ökat från 19 till 25 procent och i landstingsfullmäktige från 25 till 34 procent.

Självcensur

Ökningen förklaras delvis av ett hårdare samhällsklimat, enligt Agneta Blom, universitetslektor vid Örebro universitet och specialiserad på hot mot förtroendevalda.

– Vi ser en hårdare ton i samhället generellt, som också boostas upp av att det är så lätt att skriva i sociala medier. Men det är också mer okej att prata om problemen i dag, säger hon.

Vanligast är hot och påhopp i sociala medier och det är också den kategori som ökat mest, från 8 procent som uppgav att de utsatts 2012 till 14 procent 2016.

Ju mer aktiv den förtroendevalda uppgav att den var i sociala medier, desto högre var utsattheten, enligt Brå. Bland dem som var aktiva i mycket hög utsträckning uppgav 58 procent att de utsatts, mot 12 procent bland dem som inte alls var aktiva.

Konsekvenserna kan bli allvarliga. Av alla som utsatts uppger nästan en tredjedel att de självcensurerade sig i något sammanhang kopplat till sitt uppdrag.

– Det kan handla om att man undviker att uttala sig, tvekar inför en åtgärd eller ett beslut eller övervägt att lämna ett specifikt eller samtliga uppdrag, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

– I förlängningen är det ett hot mot demokratin.

"Onda krafter"

Agneta Blom menar att trenden är "livsfarlig".

– Vi tystnar långt innan det egentligen är farligt. Då ger vi makten åt onda krafter, utan att de egentligen behöver göra annat än att stå med armarna i kors, säger hon.

Bara 19 procent av trakasserierna, våldet och hoten polisanmäls. Den vanligaste anledningen är att man inte tror att anmälan kommer leda till något.