TT-Inrikes

Hälsoundersökningar succé för Västerbotten

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Västerbottensmodellen, regelbundna hälsoundersökningar i flera års tid, har inneburit både besparingar för sjukvården och att västerbottningarna lever sammanlagt nästan 3 000 år längre. Det visar en studie från Umeå universitet.(TT)

Den så kallade Västerbottensmodellen infördes i mitten på 1980-talet - först i kommunen Norsjö och senare i hela Västerbottens län. Alla som fyller 40, 50 och 60 år bjuds in till sin hälsocentral för både hälsoundersökning och samtal med en distriktssköterska.

I flera studier sedan starten har modellen visat sig ha mycket positiva effekter. Bland annat kraftigt sänkt dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och ökad livslängd bland befolkningen i länet. Programmet är ett av de största i sitt slag i hela världen.

Patienterna tänker till

Forskare på Umeå universitet har utvärderat modellen i en ny studie och anser att de regelbundna hälsoundersökningarna förbättrar hälsan hos befolkningen och att de dessutom är kostnadseffektiva för sjukvården.

– Jag tror att hälsoundersökningarna bidrar till att ändra människors sätt att tänka. Man tar till sig en idé och resonerar och reflekterar kring sina egna livsvanor, säger senior professor Lars Weinehall vid Umeå universitet.

Mer än 180 000 hälsoundersökningar har genomförts sedan 1985. Västerbottningar som studerats mellan åren 1990 och 2006 har vunnit cirka 2 900 levnadsår med god livskvalitet, än om man inte skulle ha genomfört undersökningarna.

Liten kostnad

Den förbättrade hälsan och ökade livslängden har inneburit besparingar för sjukvården som är 50 procent större än kostnaderna för hälsoundersökningarna. Varje extra levnadsår med full livskvalitet för västerbottningarna som deltagit har i genomsnitt inte kostat samhället mer än 650 kronor. Det kan jämföras med tumregeln som finns nationellt för kostnadseffektiv sjukvård, där en halv miljon kronor anses vara en måttlig kostnad för ett extra levnadsår med full livskvalitet.

Socialstyrelsen anser att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder kan bidra till att färre insjuknar i diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomar. Västerbottensmodellen lyfts som ett bra exempel.

– Där har hälso- och sjukvården tagit en ledande roll, tillsammans med andra aktörer i samhället, i det förebyggande arbetet mot sjukdomar på ett sätt som var lite före sin tid. De har visat att det är möjligt med ett långsiktigt hälsofrämjande arbete och vi bedömer att det blir alltmer angeläget framöver också, säger utredaren Ingrid Schmidt.

Fler och fler tar efter

I en rapport nyligen lyfte Socialstyrelsen fram att fler och fler regioner och landsting överväger att börja arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande, genom att erbjuda hälsosamtal på liknande sätt som i Västerbotten. Ungefär en tredjedel av regionerna och landstingen överväger systemet, medan åtta regioner redan har börjat.

– Det ligger högt upp på agendan inom hälso- och sjukvården i andra länder också, säger Schmidt.

Många landsting och regioner upplever det som svårt att komma i gång med långsiktigt arbete, men det bedöms som nödvändigt.

– De har sina dagsaktuella utmaningar med långa väntetider och kompetensförsörjning, men de är överens om att förebyggande arbete behövs.