Nära 1 800 fler deltagare i snabbspår

Det är nu 1 776 fler personer i snabbspåren sedan i maj då Arbetsförmedlingen senaste lägesrapport publicerades.

I dag finns det 14 snabbspår för bland annat läkare, lärare, målare och samhällsvetare. Tillsammans med arbetsmarknadens parter har Arbetsförmedlingen identifierat hinder och föreslagit insatser för att ta bort flaskhalsar på arbetsmarknaden. Modellen innehåller åtgärder som kompletterande utbildningar, praktik och språkutbildning.

Svårt att mäta

Många av åtgärderna har sedan länge funnits i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Det som gör snabbspåren speciella är att myndigheten, tillsammans med fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, kommit överens vilken kedja av insatser som behövs för att kunna bli anställningsbar. Satsningen har dock kritiserats eftersom det är svårt att mäta hur stora effekterna kommer att bli.

Bättre på matchning

Beräkningar från TCO visar att ungefär en tredjedel av de nyanlända som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har en bakgrund i ett bristyrke. Det innebär att personerna inte kan ta ett sådant jobb i dag, men att det behöver vara huvudspåret för deras etablering. Resultatet tyder på att ännu fler personer skulle vara aktuella för snabbspår.

Snabbspåren är rätt verktyg, men Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att matcha in folk i snabbspåren, anser Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

De 14 snabbspåren omfattar inte alla bristyrken, påpekar Roy Melchert, men delar ändå kritiken.

Kvalitet viktigare

Engblom vill även se att arbetsmarknadens parter och regeringen arbetar för att ta fram nya snabbspår. Adnan Habibija, arbetsmarknadspolitisk utredare på LO, betonar att snabbspåren inte är den enda lösningen på problemen på arbetsmarknaden.

Både Engblom och Habibija har börjat se resultatet av att de första kullarna i snabbspåren nu ger sig ut på arbetsmarknaden. Båda konstaterar att det trots en lång startsträcka ändå bådar gott för framtiden.

TT