Otrogna väljare öppnar för röstsplittring

I förra valet röstade 33 procent av väljarna på två eller tre olika partier i valen till kommun, landsting och riksdag, enligt SVT:s vallokalsundersökning 2014. När den gemensamma valdagen infördes 1970 var det bara omkring sex procent som splittrade sina röster.

Även i årets val står det klart att det på många håll är hög röstsplittring, enligt de preliminära röstsiffrorna.

I Laxå fick till exempel Kristdemokraterna 39,2 procent av rösterna i kommunvalet, medan bara 9,7 procent av Laxåborna röstade på partiet i riksdagsvalet. I Degerfors röstade 10,2 procent för Vänsterpartiet i riksdagsvalet, medan hela 35,7 procent stödde partiet i kommunvalet.

Lokala besvikelser

När ett parti får lägre stöd i ett kommunalt val eller i landstinget jämfört med riket så kan det i stället bero på någon lokal skandal eller besvikelse. Man kan exempelvis spekulera i att nedläggningen av BB i Sollefteå är en bidragande orsak till att Socialdemokraterna bara fick 13,8 procent av rösterna från Sollefteåborna i landstingsvalet, till skillnad mot 35,3 procent som ändå stödde partiet riksdagsvalet.

Här sticker också Sverigedemokraterna ut. I många kommuner röstar invånarna i betydligt högre grad på partiet i riksdagsvalet än i kommunvalet. I 54 kommuner är skillnaden över 10 procentenheter. I Haparanda nådde partiet i riksdagsvalet 24,4 procent. I kommunvalet bara 3,2.

Den vanligaste röstsplittringen sker inom närliggande partier. Där kan stödröster komma in, till exempel det klassiska exemplet med att en moderat väljare lägger sin röst på KD i riksdagsvalet.

Tveeggat svärd

Martin Karlsson tror att en anledning till den långsiktiga trenden av ökad röstsplittring är att vi är mindre partitrogna. Röstandet efter klass har också minskat.

För partierna innebär röstsplittring att man kan nå stöd från en bredare väljargrupp, framförallt på lokal och regional nivå.

TT