Förstatligande av skolan – en vattendelare i svensk politik

Sverige Artikeln publicerades

Det råder delade meningar om hur stort inflytande kommunerna ska ha över landets skolor. Forskaren Andreas Nordin är tveksam till ett förstatligande av skolan och hänvisar i stället till behovet av kontinuitet.

Foto: Hossein Salmanzadeh / TT

Kommunaliseringen av skolan tog fart under slutet av 1980-talet. Politikerna ville se ett Sverige som anpassade sig efter sin allt mer flexibla och dynamiska omvärld genom att effektivisera skolväsendet. I början av 1990-talet övertog slutligen kommunerna arbetsgivaransvaret för lärarna och fick därmed det samlade ansvaret för skolan. Men dagens modell har ifrågasatts kraftigt. Ungefär 30 år efter kommunaliseringens intåg konstaterar Andreas Nordin, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet, att frågan om ett eventuellt förstatligande är komplex.

– På många sätt har kommunaliseringen varit positiv, inte minst genom att lärare fått ökat inflytande utforma verksamheten. Sedan är frågan om det gjort verksamheten för splittrad och för mångfacetterad och om man kan upprätthålla en likvärdig skola. Utifrån den forskning jag bedriver tycker jag att debatterna i frågan är för svartvita. Den här frågan är inte så enkel, säger Andreas Nordin.

Andreas Nordin, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet.
Foto: Lotta Johansson
Andreas Nordin, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet.

I dagsläget ligger ansvaret för vad eleverna ska lära sig i skolan, oavsett kommun, hos regeringen och riksdagen. Staten ser även till att förse kommunerna med pengar i utbildningssyfte. Däremot är det kommunerna som bestämmer hur kommunala skolor ska arbeta och ansvarar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Kommunen ska också se till att utbildningen följer de bestämmelser som finns. I fristående skolor är det skolans styrelse som har ansvarar för de områdena.

Det är kommunernas ansvar att fördela hur mycket pengar varje skola i kommunen ska få. Men det vill Lärarnas Riksförbund vill ändra på. Peter Hagelberg, kommunombud för organisationen i Växjö, säger att de nuvarande förhållandena är problematiska.

– Vi ser att svenska staten har extremt lite kontroll över skolan. Vi vill att staten ökar sin kontroll över skolan och hur den fungerar, säger Peter Hagelberg.

Peter Hagelberg påtalar att Lärarnas Riksförbund är opolitiska och inte har någon åsikt i frågan om skolan borde förstatligas eller inte. Däremot anser han att finansieringen av skolorna ska skötas från statligt håll för att garantera en jämlik utbildning.

– Det vi riktar in oss på är hur man finansierar skolan. Det är det akuta problemet. Skolor i många kommuner är underfinansierade vilket leder till det blir ojämlika förutsättningar. Vi tycker att regeringens förslag om en utredning om hur skolan ska finansieras är positivt.

Vilka ansvarsområden borde kommunerna få behålla?

– Jag tror att det finns blandade åsikter i det och det är svårt att peka ut i svepande drag. Vårt generella fokus ligger på ökad statlig finansiering. Om vi ser på landet som helhet så fungerar kommunerna bra när det gäller förskola, lokaler och skolskjutsar, för att nämna några delar. Däremot vill vi se ett ökat statlig engagemang när det gäller lärarlöner och fortbildning av lärare.

Peter Hagelberg, kommunombud för Lärarnas riksförbund i Växjö.
Foto: Arkivbild
Peter Hagelberg, kommunombud för Lärarnas riksförbund i Växjö.

Sveriges fallande resultat under 2000-talet i PISA-undersökningarna, som mäter elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, har varit föremål för heta diskussioner kring hanteringen av den svenska skolan. I den senaste PISA-undersökningen, som genomfördes 2015, hade däremot Sveriges resultat blivit något bättre.

– Kommunaliseringen kan nog vara en bidragande orsak till de sämre resultaten. I och med att ansvaret sprids ut blir skillnaderna också rimligtvis större. Men vi har också ett allt mer segregerat samhälle. Om man ska säga något generellt kan man väl säga att de lägre resultaten är kopplade till segregerade områden i vårt samhälle, säger Andreas Nordin.

Smålandspostens enkät visar på ett kluvet politiskt landskap i frågan. Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är positiva till ett förstatligande av skolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se ökade statliga befogenheter. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna säger nej till ett förstatligande.

Anders Nordin tycker att Lärarnas Riksförbunds linje om statlig finansiering låter vettig. Däremot är han tveksam till ett totalt förstatligande av skolan.

– Jag tror att man inom skolan är trött på reformer och mest behöver arbetsro. Det är nog bättre att göra finjusteringar och centralisera vissa aspekter än att lägga om kursen helt.