Tiggeri – en komplicerad utmaning för myndigheterna

Växjö Artikeln publicerades

Stadsfesten Karl-Oskardagarna innebär högsäsong för tiggeri. En slant kan hjälpa en människa i nöd eller bidra till kriminell verksamhet. Det är svårt att veta. Polisen, socialtjänsten och Svenska kyrkan kommer alla i kontakt med tiggeri och förhåller sig också till det på olika sätt.

På fredag inleds den årliga och traditionella stadsfestivalen Karl-Oskardagarna. Tivoli, livemusik, knallar och andra arrangemang lockar tusentals besökare till Växjö centrum. I samma veva dyker det upp många människor som ber om pengar för att de befinner sig i, eller påstår att de befinner sig i, en socialt utsatt situation.
– Jag är här med min syster. Jag är från Moldavien, berättar en man på Storgatan. Han skakar på grund av sin nervsjukdom, säger han.
Ibland får han hjälp med mat och boende. Det är kyrkan som brukar hjälpa till. Men han behöver pengar.
– Jag behöver det till min medicin för min sjukdom. Det gör ont. I Sverige är folk snälla. De hjälper till.
Tiggeri är inte olagligt i Sverige. Sala kommun försökte att förbjuda tiggeri på allmän plats, men Länsstyrelsen i Västmanland sa nej eftersom det inte var är förenligt med ordningslagen.
Trots att tiggeri inte är brottsligt, håller Kronobergspolisen ett vakande öga över dem som ber om pengar, berättar Robert Loeffel, informationschef vid Kronobergspolisen.
– Det har varit ett fall med personer som påstod sig vara dövstumma men inte var det. Där misstänkte vi bedrägeri.
Polisen kan inte heller utesluta att det ligger människohandel bakom tiggeriet, säger han.
– Vi försöker ju att dokumentera vilka de här människorna är. Om de ingår i några nätverk eller är tvingade hit. Men det är jättesvårt.
Polisen gör även så kallade inre utlänningskontroller, där de kollar om en person som inte är svensk medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige.
– Men om de är EU-medborgare får de vara här fritt. Då förmedlar vi en kontakt med socialtjänsten. Vi försöker inte bara vara stjälpande, utan också en hjälpande hand. Med det är sällan de vill ha hjälp, säger Robert Loeffel.
Hans uppmaning är att inte ge några tiggare pengar, eftersom hans uppfattning är att pengarna inte går till den behövande i första hand.
Förvaltningen arbete och välfärd, Växjö kommuns socialtjänst, söker inte upp vuxna människor som ber om pengar, säger förvaltningschef Per Sandberg. Om det inte är någon person som de tror far väldigt illa.
– Vi har haft ett fall då det var en kvinna på stan som såg ganska medtagen ut. Vi erbjöd henne att komma till oss, få det här ärendet utrett och få hjälp. Men hon kom aldrig. Det är annorlunda om det är ett barn med i bilden, då måste vi ingripa och utreda.
På arbete och välfärd går det att få hjälp med bistånd, biljett hem, matkuponger eller boende över natten. Men det måste göras en behovsprövning från fall till fall. Per Sandberg märker dock inget särskilt tryck under stadsfestivaler.
Han vill varken uppmana eller avråda från att ge pengar till personer som tigger.
Svenska kyrkan har inte heller någon uppmaning kring att ge eller inte ge pengar, säger LiseLotte Lindstrand, församlingskonsulent vid Växjö domkyrkoförsamling.
– Det är upp till var och en.
Växjö domkyrkoförsamling ger dock inte några pengar.
– Vi har en policy och det är att man får absolut inga pengar i handen. Alla blir inte glada vid ett nej, kanske till och med lite hotfulla. Men vi kan bara vara behjälpliga på andra sätt. Dels finns ju RIA, där finns frukost och lunch. Ibland kan vi ge lite mat. Vi vill ju inte släppa iväg dem helt tomhänta. Ibland har vi fixat boende.