Linnépolskan är tillbaka i Virestad

Samarbetet är efterlängtat. Av arrangörerna, men med 302 besökare som tagit sig till Virestads kyrka i söndags kväll verkar analysen ha träffat rätt.

Under trätaket, turkost som Medelhavet, förbereder Lars-Erik Sundell sitt instrument.

Kyrkoherde Magnus Hedin hälsar välkomna och skämtar om god stämning.

Innanför de vitputsade väggarna fylls kyrkorummet med cello, bas, fiol och piano.

Johan Wirell, i marinblå kostym och hårknut, tar ton. Den lokala sångaren håller vårkonsert tillsammans med Musikskolans stråkorkester. Det är ett samarbete som har funnits i tankarna i flera år, men först nu ”stod alla stjärnor rätt”, berättar Lars-Erik Sundell som leder stråkorkestern.

– Johan tycker det är jätteroligt att sjunga till en stråkorkester och vi tycker det är kul med samarbete, säger han och hoppas på en fortsättning i framtiden.

– Musiken är en salig blandning.

Det handlar om svensk folkmusik, klassiska stycken som Panis Angelicus och Ave Maria, musikalmusik från Chess och Colors of the wind från Disneys Pocahontas. Till exempel.

Men ett stycke sticker ut: På 1700-talet skrev Virestadmusikern Gabriel Höök ett instrumentalt stycke tillägnat direkt till Carl von Linné. En polska, tänkt att dansa till.

– Jag kan tänka mig att det har nog inte spelats i Virestad på flera hundra år, säger Sundell (Däremot har det framförts i andra sammanhang, bland annat av Musica Vitae).

Musikforskaren Magnus Gustafsson vid Smålands musikarkiv berättar:

Det var i samband med Linnéjubileet 2007 som Gustafsson fick i uppdrag att skriva om Linnés kopplingar till musiken. "Det finns inget att skriva om", tänkte han först, med Linnécitatet "Jag har intet öra för musiken" ringades i bakhuvudet.

Men när Gustafsson började skrapa på ytan så hittade han en hel del.

– Han älskade att dansa. Han har skrivit mycket om hur mycket han tyckte om att dansa. Han har till och med upptecknat danser under sina resor i Sverige. Samtidigt som han fördjupade sig i kulturhistoria och växter så reflekterade han också över dans och musik, säger Gustafsson.

I Kungliga bibliotekets arkiv hittade han noter i en musiksamling. Däribland Hööks polska tillägnad Carl von Linné.

Gabriel Höök var Linnés svåger. Höök tillhörde en musikerfamilj kopplad till Växjö. I mitten av 1700-talet blev han domkyrkoorganist i Växjö. Men det dröjde bara något år innan åskan slog ner i domkyrkospiran. Det ledde till att orgeln brann upp, och Höök stod utan jobb. I stället hamnade han i Virestad som präst.

Det går inte att veta säkert, men kanske är polskan som Höök tillägnade Linné komponerad till Linnés bröllop utanför Falun 1739, berättar Magnus Gustafsson.

I Virestad klingar stråktonerna ut.