Oenighet om flyktingavtal

Under hösten har socialförvaltningarna i Älmhult och Markaryd utrett möjligheten att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Förslaget som det arbetas med innebär att kommunerna tillsammans erbjuder åtta platser. Barnen ska bo i Markaryd, men ännu har inget beslut tagits.

– De har ett förslag från oss om en överenskommelse. Bollen ligger hos kommunerna att ta ställning till det förslaget, säger Björn Carlsson på Migrationsverket.

Han är ansvarig för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i landets sydligaste kommuner. Enligt Björn Carlsson har Älmhult och Markaryd inte velat acceptera de olika ersättningsalternativ som Migrationsverket erbjuder.

Kommunerna har två olika alternativ. Antingen får man betalt för ett visst antal platser. Minimikravet är tre platser och sedan får kommunerna ersättning per plats. Det brukar innebära en viss omsättning – att flera barn finns på en plats under året. Alternativ två är att kommunerna får ersättning för ett exakt antal barn.

– Älmhult och Markaryds önskemål är en hybrid. Ett visst antal barn, men ersättning för platser, säger Björn Carlsson som förklarar att kommunerna vill ha en maxnivå för hur många barn det kan bli på ett år.

Migrationsverket är i skriande behov av fler kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn. Men trots det kommer man inte att acceptera någon ny lösning i Älmhult/Markaryd. Björn Carlsson menar att myndigheten måste hålla en viss linje, bland annat av rättviseskäl mot de kommuner som redan tagit emot. Att det bara handlar om åtta platser är också en bidragande orsak.

– Det löser inga problem, säger Björn Carlsson.

Vidar Lundbäck (C), socialnämndens ordförande i Älmhult, förklarar att diskussionen handlar om hur många av platserna som ska gå till asylsökande barn. Migrationsverket vill att båda kommunerna erbjuder tre asylplatser. Det innebär totalt sex asylplatser och därmed finns det bara två kvar för de som stannar längre.

– Vi vill bli betraktade som en kommun. Det är egentligen där det hakar upp sig i diskussionerna. Jag känner inte igen mig i att vi skulle göra det för att få mer pengar, säger Vidar Lundbäck.

Den tilltänkta fastigheten i Markaryds kommun står tom och hade allt fungerat kunde mottagandet ha inletts redan vid årsskiftet.

– Vi har legat i startgroparna i tre månader och upplever snarare att det är Migrationsverket som varit besvärliga och inte kan ha en flexibilitet i det här. Det blir ohanterligt med sex asylplatser och två vanliga. Det är inte pengarna det handlar om utan att få ett väl fungerande boende.

Vidar Lundbäck menar att Älmhult/Markaryds lösning är lämplig för små kommuner. Kommunalråden i de båda kommunerna, Elizabeth Peltola (C) och Bengt Germundsson (KD) är involverade.

– Vi är naturligtvis införstådda att de tjänstemän vi förhandlat med inte har mandat att göra förändringar i regelverket. Därför vill vi ta upp det på en högre nivå och diskutera med dem som har möjligheter, säger Vidar Lundbäck.