"Ska vinna det här loppet"

"Hittade din kanal för några dagar sedan, har kollat igenom alla dina videos och jag måste säga att du är otroligt stark och dina videos vet jag gör skillnad!”

"Vilken fantastisk förebild du är Linnea, shit vad jag är tacksam för att du delar med dig av din historia.”

Det är två av en rad positiva och stöttande kommentarer som Linnéa Lennartsson fått för sina vlogginlägg på Youtube den senaste tiden.

Linnéa Lennartsson kommer från Älmhult men bor i Växjö där hon pluggar till lärare.

Det har hunnit gå drygt sju månader sedan hon den 15 augusti fick beskedet att hon hade fullt utvecklad malignt melanom – hudcancer.

Under våren och sommaren hade hon känt att allt inte stod rätt till. Smärtan i benet hade bara blivit värre och tvingat henne till sjukskrivning från sommarjobbet.

Hon hade börjat ana att det handlade om cancer och det definitiva beskedet efter röntgen blev därför mer en bekräftelse på föraningarna snarare än en överraskning. Och redan kort efter beskedet var hon inställd på att göra allt för att kämpa mot cancern.

– Cancern ska få jaga mig, jag ska vinna det här loppet, säger hon i dag.

Hon började spela in videoklipp, som en dagbok om sjukdomen för sin egen och hennes nära och käras skull. En vän som hon spelade upp några klipp för tyckte att materialet var något som fler borde få ta del av.

Strax innan nyår publicerade hon sitt första inlägg på Youtube. Sedan dess har det blivit knappt 50 inlägg om livet, döden, behandlingen, framtiden och mycket mer.

<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/_j7vkC8Fk10" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

– Jag ville att folk skulle veta om vad som hänt innan 2016 var slut, det var viktigt för mig, att få lämna den skiten kvar i 2016. Jag ville inte ha mer med den att göra.

– Det var jätteläskigt att trycka på publicera, att alla skulle få reda på det. Jag funderade mycket på om jag skulle göra det. Men samtidigt tänker jag; det är så här jag har det, varför ska jag hålla tyst om det?

Hösten som följde efter diagnosen blev en höst präglad av sjukhusvistelser, behandlingar och medicin. Det blev en höst hon aldrig kommer att glömma.

Linnéa Lennartsson låter samlad när hon berättar:

– Det känns i efterhand som man varit i en stor virvelvind, man vet knappt ut eller in. Jag förstår nog fortfarande inte riktigt att det hände just mig. När jag ser tillbaka känner jag hur stark jag är. Jag har från början sagt att jag ska krossa cancern. Det har jag väl hittills gjort, vilket är ganska coolt.

Var kommer din styrka ifrån?

– Jag har sedan jag var liten varit positiv och glad och haft kämparglöd. Men att kämpa när man har det svårt tror jag att lärt mig genom att jag är dyslektiker. Att ha dyslexi är väldigt kämpigt, speciellt innan man har fått en diagnos. Det var väldigt jobbigt när jag som liten kämpade mig igenom läxorna. På ett sätt är väl det här med cancern som en sådan uppgift som jag kämpar mig igenom.

Vad drömmer du om ska hända den närmaste tiden?

– Jag drömmer om att köpa en bil, en riktig bil. Jag sitter i rullstol nu och vill så klart komma ur rullstolen. När jag kan gå igen, då kan jag köra bil. Att kunna gå och att köpa en bil, det längtar jag efter.