Bland kammar och fjäderbuskar

Stig Jonsson och Marianne Gustafsson står vid husbilen och begrundar sina nya familjemedlemmar. Snart får de fyra hönsfåglarna av rasen amrock inviga det nybyggda hönshuset på gården utanför Göteborg.

– Förhoppningen är naturligtvis att de ska producera mycket ägg, men att ha höns på gården handlar lika mycket om mysfaktor. Det hör liksom till livet på landet, säger Marianne Gustafsson.

Fjäderfäutställningen på Huseby bruk är landets näst största och har anordnats sedan 1961. Förutom försäljning av livs levande djur ordnas det även en utställningstävling.

Dennis Lööv, ordförande i Sveriges Fjäderfäklubb, gör sitt bästa för att överrösta de 415 utställningsexemplaren inne i brukets gamla snickarlänga.

– Precis som på många andra tävlingar är det exteriören som blir bedömd. Domarna tittar bland annat på storleken och på benen, förklarar han.

Magnus Olofssons tupp av rasen dorking blir visserligen utan pris denna gång. Men för en lekman framstår den väldiga tuppen som rena praktexemplaret.

– Den stränga vintern gjorde att det dröjde innan värpningen kom i gång. Och då blir de ovanligt små i växten, förklarar Magnus Olofsson.

Rasens historia är också något utöver det vanliga.

– Dorking är en 2 000 år gammal ras och sägs ha kommit till Storbritannien med romarna, berättar Magnus Olofsson.

Den stora kammen vittnar om en effektiv väckarklocka. För ju större kammen är, desto mer dominant och högljudd är tuppen. Men galandet är inget som stör Magnus Olofssons sömn.

– Jag sover tungt och vaknar innan den sätter i gång, säger han och skrattar.

Utanför snickarlängan gör sig Marianne Gustafsson och Stig Jonsson redo för avfärd med husbilen. Återstår bara att namnge de fyra nya familjemedlemmarna som ska följa med till gården utanför Göteborg.

– Eftersom det blir våra första fjäderfän så känns valet givet. Tuppen får heta Adam och hönorna Eva, säger Stig Jonsson.