Kritik mot omodern modell för va-taxa

Rita Lord är jurist på Svenskt Vatten som företräder va-bolagen i Sverige.

– Sättet att grunda den fasta avgiften efter storlek på fastigheten är en del av ett äldre branschförslag från Svenskt Vatten som är borttaget sedan 20 år, säger hon och menar att branschorganisationen sedan dess tagit fram andra rekommendationer som ger bättre bedömningar efter nyttjande.

Kommunernas självbestämmande kring vatten- och avloppstaxan är stor. Begränsningarna som finns är att verksamheten inte får gå med vinst, och att kostnaderna är reglerade efter självkostnadsprincip.

När va-taxan justerades 1 januari 2010 var det för att minska villahushållens oproportionerligt höga kostnader gentemot hyreshus och industrier. Framförallt industrier skulle få något dyrare fasta brukaravgifter, och betala efter storlek på lokalerna.

Det betyder att industrier numera får betala per 200 kvadratmeter upp till 4?000 kvadratmeter, då kostnaden trappas ner. Detta alltså oberoende på vilken verksamhet det rör sig om, hur många som arbetar där, eller hur vattnet används.

– Man får en jämnare kurva helt enkelt. Inte en trappstegseffekt som är väldigt drastisk, förklarar Bertil Sandberg, va-chef i Alvesta kommun, när han motiverar varför man har valt den modellen man gjort.